I'm back :/

Heeejj alla goa fina ni!
Har saknat er så men har mått så jävulusiskt dåligt i veckan med rasande ångest och en trötthet som slagit undan benen på mig och jag har inte ens klarat av att titta på datorn utan att ångesten har blivit värre. Har klarat av att jobba men inget annat, har gått och lagt mig så fort jag kommit hem nästan och sovit. Fy fan säger jag bara. Har inte klarat av att lyssna på radio, musik eller se på tv utan att hjärtat rusat.
Önskar att jag kunde säga att det är mkt bättre idag men enda anledningen till att datorn är igång är för att jag var tvungen att betala räkningarna.
Äter fortfarande cymbaltan och känner inte av så jobbiga biverkningar längre förutom trötthet och apititlöshet, ska till läkaren om en vecka så får vi väl se vad som händer.
Försökte lindra dagens ångest med att ge mig ut i skogen men jag blir inte av med den. Får nog ta en atarax snart, gillar inte riktigt det som försigår i min hjärna, mkt mörka tankar. Hatar paniken som härjar i kroppen över minsta lilla sak i mitt liv. Bara att gå på toa eller klä på mig är jättejobbigt.
Ska försöka titta runt lite till er har saknat er så.
stor kram

fosterställning

Massor med ångest denna helgen, både igår och idag har jag varit uppe ur säng eller soffa i max 5 timmar/dag och då har jag verkligen kämpat för att komma upp och ut i solen. Vill bara ligga i fosterställning, knyta mina händer hårt hårt och bara slippa verkligheten. Har inte pluggat någonting alls denna helgen, känns inte bra, inte bra över huvud taget men när jag har försökt så har ångesten sköljt över mig och jag har inte kunnat förstå vad jag läser. Varje molekyl i kroppen är bara fokuserad på att andas och att fly och inget fokus går att få på orden framför mig. Det som är värst är att jag även känner att jag inte orkar bry mig, jag vill bara skita i allt. Sen att jag inte klarar av att äta bort ångesten heller gör det hela ännu värre. Har inget att ta till så det slutar med att jag ligger krampaktigt i fosterställning och pressar in naglarna i handflatorna. Försökte mig på att hetsa chips men mådde så illa att det aldrig fick någon verkan.
Vet inte hur jag ska klara av att jobba hela denna veckan, 5 dagar, 9 timmar om dan innan jag får rulla ihop mig i fosterställning igen.


jahapp det var den här lördagen

Inte så rolig just nu precis. Ville verkligen inte gå upp ur sängen idag trots att solen såg inbjudande ut. Ängestkänsla från det jag vaknade och det blev bara värre när jag var uppe. Hade tom känningar av det när jag var ute med vovve. Då brukar jag slippa sådana jobbiga känslor men var riktigt tungt att andas och hjärtat och andningen satt i halsgropen. Har inte lyft ett finger sen jag kom hem från skogspromenaden utan bara legat i soffan.
Trycker undan alla känslor av dåligt samvete men vet ju att de kommer upp förr eller senare och då i läskigare form.

lite gnäll

Det är lite slitsamt med antideppen faktiskt, vill ju inte gnälla och så ska ju ha tålamod men... Jag mår illa hela tiden, har ingen aptit vilket man kunde ju tänka sig var positivt men inte så roligt när man mår illa efter bara en tugga och inget smakar som det brukar, e trött och känns som bomull i hjärnan och känner mig skakig. Sen när jag tagit tabletten går det ca 4 timmar och så får jag ont i huvudet, ont i halsen, blir torr i munnen och i ögonen och pigg. Tänkte ta tabletten imorn bitti nästa gång så kanske jag kan må bättre av piggheten än som det blivit nu på em/kväll. Och så är min läkare ledig en vecka nu för sportlov så får väl försöka hålla ut tills vi hörs igen om det inte blir alltför jävligt.
Annars har det faktiskt varit en ganska bra dag idag tror jag iaf, kommer inte riktigt ihåg men det var ok på jobb och sen åkte jag och vovve till havet vilket var underbart skönt.
Orkar inte tänka på morgondagen så skiter i det och hoppas på en god natts sömn.

torsdagkväll

Tack för era kommentarer, känns mkt bättre nu. Har ju själv lite det tänket också att de som skriver på sådana forum kanske ofta är sådana som är missnöjda, ingen mer Flashback mao.
Har fortfarande en allmän sjukkänsla i kroppen och känner mig skakig inombords och yr. Men det är inte alls så illa som efter att jag tog första tabletten. Så jag fortsätter väl ett tag till så får vi se om det vänder.
Var lite synd idag för psykologen var sjuk så har inte träffat henne, hade så mkt jag ville prata med henne om idag efter mötet med läkaren i tisdags och det kommande mötet med sjukgymnasten. Hoppas hon e frisk till nästa vecka iaf.

Har av läkaren fått en stämningsdagbok som jag ska fylla i. Jättesvårt. Är det någon som fyllt i en sån nån gång?
Så nu skriver jag om mitt mående här, i min dagbok och i stämningsdagboken.... kan det bli för mkt tro?

Nu hoppas jag verkligen på en god natts sömn för är sååå makalöst trött efter min första dag tillbaka på jobbet. Lite svårt att veta om det är verkningar av antideppen eller virusinfektionen som ger mig olika symtom. Men oavsett vilket så är en god natts sömn aldrig fel.

pigg :(

Ligger i sängen pigg som bara den, är det positivt? Att känna mig pigg dvs, känns inte positivt hade hellre sovit så länge som möjligt idag. Och även om jag känner mig pigg så kommer jag inte upp ur sängen. Känner mig dessutom alldeles skakig i kroppen ffa huvud och armar som om jag skulle tagit uppåttjack eller nått (nu har jag ju aldrig tagit det så det är bara i min fantasi jag tror att det kan vara så).
Sen ringde de och sa att min psykolog var sjuk idag så blir inget möte med henne, synd har mkt att fråga om men jag har ju tid om 1 v.

flashback

Det är så dumt ändå gör jag det varje gång. Går in på olika forum ex flashback och läser om som nu då den nya antideppen jag ska prova. Det står ju nästan uteslutande negativa saker om det, men det har alltid varit likadant vad jag än har sökt på där. Blir ändå påverkad och kluven. Är det nån som känner att antidepp har haft bra effekt utan att det är en massa bieffekter?


Då prövar vi igen

Farbror doktor ringde upp och vi kom gemensamt fram till att jag skulle ge tabletterna ett nytt försök idag, han sa att det var ovanligt med så mkt biverkningar och att det förhoppningsvis inte skulle bli så igen. Tog en ny tabl kl 14 och sen skulle han ringa mig vid 18 för att höra hur jag mådde(så omtänksamt och det var hans initiativ dessutom). Inte alls känt av biverkningar på samma sätt. Blev lite illamående, mer yr och torr i mun och i ögonen, lite huvudvärk men som sagt inte alls som i natt och känns inte som det kommer bli så mkt värre.
Nu ska jag bara taima in när jag ska ta den imorn så att jag inte känner mig snurrig när jag ska köra bil. Får nog bli att jag tar den på kvällen innan jag kör hem från jobb för imorn hoppas jag verkligen att jag ska kunna jobba. Klättrar på väggarna här hemma och har inte haft nån ro att vila ens och inte heller har jag fått plugga nått alls.

Sjukgymnasten ringde idag och vi har bokat tid nästa fredag. Efter att hon ringt och jag hade pratat med läkaren kändes det riktigt tungt. Det är mkt nu och jag vet inte hur jag ska orka. Ibland vill jag bara strunta i allt, vet ju inte om jag vill bli bättre, vad nu bättre är. Det enda jag vet är att jag å ena sidan vill kämpa och hitta mig själv så att jag kan klara av att byta jobb och å andra sidan så vill jag bara ge upp och låta det bli lugnt och tyst i och omkring mig.


BIVERKNINGAR!!!

Fy faan vilken natt jag haft. Har nog fått alla biverkningar man kan få. Tog kapseln vid 18 och kl 22 när jag precis nästan somnat sköljde illamående över mig. Sen har jag haft världens värmepåslag som också sköljt över mig, kan tänka mig att det kändes ungefär som "kärringbrus", huden spände över huvudet och det kändes som mina ögon var jättestora, pulsen och andningen kändes konstig och när jag gick upp fick jag världens frossa, yrsel och kändes som vibrationer i hela kroppen.
Så har det hållt på hela natten dessutom var det som om jag fått en energiinjektion som gjorde mig otrött på ett obehagligt sätt. Sista gången jag tittade på klockan var den 04 och sen vaknade jag av väckarklockan 06 men fanns ju inte på kartan att jag skulle kunna jobba idag. Är fortfarande yr och skakig men konstigt nog inte så trött. Ringt och bett om att bli uppringd av läkaren för så här mkt biverkningar funkar ju inte att jag ska ha.

105 A4 sidor!!!

Nu har jag sparat ner ett års bloggande, orkar inte mer just nu. Fatta att det blev 105 A4 sidor!!!
Blir så osäker på om och vad jag ska låta honom läsa. Egentligen skulle jag inte vilja välja nått alls utan bara ta det som det är rätt upp och ner. Men ser ju när jag ser mina inlägg att det finns en del positivitet skivet. Har jag skönmålat mitt liv i bloggen? Eller överdriver jag det negativa hos psykologen/psykiatrikern? Blir så förvirrad, vad ska jag göra, vad ska jag tro om mig själv, vad ska de tro om mig?

läkarbesök

Precis kommit hem från läkaren/psykiatrikern, var där i 1 och en halv timme!!! Han verkade bra ställde många många frågor många mkt svåra att svara på.
Känner mig helt slut och alldeles rörig i hjärnan nu. Vad har jag sagt? Vad har jag inte sagt? Vad har jag överdrivit?
Allt som alla psykologer, psykiatriker, läkare och kuratorer har sagt om mig snurrar i huvudet.
Vad är egentligen mina ord, mina uppfattningar och vad är sådant som jag fått sagt till mig av alla professionella? Vad är egentligen sant?
Jag har ingen magkänsla att gå på.
Känns som jag har pratat i 200km/h kunde varit mer enkel i det jag sa, känns som jag slängt mig med en massa ord jag inte kan stå för eller förstår.
Har iaf blivit insatt på antidepp(igen) Cymbalta, någon som känner igen?
Han ställde frågan om jag ville ha antidepp, vad svarar man på det när man egentligen inte vill nått alls? Eller iaf inte vet om man vill något alls. Men sa iaf att det känns som om jag inte har så mkt val eller alternativ.
Han var även nyfiken på min blogg och frågade om han fick läsa. Hmmmm känns väl sådär, vill ju vara anonym här så att jag inte känner sig styrd av vad jag skriver. Men kom iaf fram till att jag ska ge honom lite utkast av det jag skrivit/er. Känns ju bättre nu ska jag bara välja vad jag ska dela med mig av.


virus :)

Hemma från jobb idag, var så även igår. Har fått nått virus, hostar som fn och igår hade jag feber och värk i musklerna. Antagligen var det känningar av det jag hade i söndags och det var därför jag var så trött och orkeslös, kanske iaf. Så mkt lättare att vara fysiskt sjuk.
Men idag har jag ändå dåligt samvete, febern har försvunnit inatt och jag mår bättre. Borde nog jobbat idag, hade nog kunnat det. Visst fortfarande hosta och lite matt men jag hade nog kunnat jobba. Suck aldrig blir det rätt.
I em ska jag träffa en läkare(psykiatriker) för första gången, vet inte riktigt vad jag känner inför det. Som vanligt känner jag att jag inte har något att säga, önskar att jag hade haft min psykolog med som kunde prata för mig. Hoppas han läst journalerna.
Håll tummarna för mig, vet egentligen inte vad jag hoppas på men håll tummarna för att jag inte får total munhäfta utan kan förmedla mig och mitt mående.

söndakväll

Blev många kompromisser och halvdana prestationer och den som gått mest förlorande ur denna dag är tyvär mig fina vovve, som jag eg borde prioritera först. Är iaf tillbaka i sängen igen efter några fåtal timmar uppe ur den, hoppas kunna sova.
Tack för alla fina ord och tips på mat blev faktiskt tillslut lax i ugn med rotgrönsaker, mumma trodde aldrig jag skulle laga nån mat alls idag.

försök till början på dag

Försökte komma upp och börja dan, gick upp och bytte tvätt i maskinen men klarade inte ens av att borsta tänderna eller ställa mig i duschen utan hämtade en paket riskakor, twillight-filmerna, gav vovve ett dåligt samvete-ben och är tillbaka i sängen igen.

söndagsmorgon och sola skiner

Vaknar och det är sol ute...idag igen... Det var jobbigt igår men då lyckades jag ta mig upp och ut för jag ville ju egentligen komma ut i solen även om jag egentligen inte orkade. Som sagt sol idag igen men än så länge får den vänta jobbig bara att ta mig upp ur sängen idag. Tankarna far om allt jag MÅSTE göra idag, allt jag inte gjorde det igår, eftersom jag var ute i solen istället. Tvätta, städa, laga mat, plugga, gå långpromenad (de sista 2 gjorde jag även igår men måste idag igen).
Mornarna är jobbiga, glad idag att jag kunnat sova till halv 10 iaf med bara några vakningar inatt/imorse. Kanske att jag kommit ikapp lite iaf.
Anmält mig till tentamen i mars och har börjat nojja mig över att jag ska bli sjuk då. Har ju önskat att jag skulle få bli sjuk för att slippa vardagen men det hade varit typiskt om jag blev det just då. Oron gnager i mig.
Känner mig lite piggare i huvudet idag men armarna och händerna är fortfarande trötta och slöa. Känns som dom nästan sover, är stumma och sticker lite i dem. Jobbigt att flytta fingararna de känns torra, stela och stumma som om de är svullna, vilket de inte är.
Tänkte göra nått med lax idag, köpte en massa billig i fredags. Har ingen inspiration till vad så kom gärna med tips.

zzzzz

Klockan är halv åtta och jag har krypit till kojs. Vovven är ute i trägårn och letar efter sin mat som jag slängt ut, försökte titta på tv men inget att se och det som var på tv fick mig bara att bli stressad. Vill eg se en film på svt ikväll men den börjar inte förrän 22 och så länge orkar jag inte vänta.
Nu skäller vovve på mig, hon e nog klar ska bara släppa in henne....
E så makalöst trött att jag inte kan varken se höra tala eller tänka klart, allt blir suddigt och otydligt samtidigt som sinnena är supersenitiva, ljud och lukter överdimesioneras och driver mig nästan till vansinne. 
Skulle kunna sova hur mkt som helst just nu känns det som.

Har varit och klippt mig idag, är glad att jag inte avbokade, som jag gör med allt annat just nu. Känns riktigt bra i håret hoppas det känns så när jag fått tvättat det och det faller som det brukar göra.

Så trött att jag knappt orkar flytta fingrarna på tangenterna, så säger tack och god natt från mig nu.

stormvarning

Ja inte blev det lättare att sova när det stormade runt huset så det kändes som om väggarna skulle flyga bort. Inte sovit bra alls inatt så tänkte försöka ta igen det idag. Är sååå trött efter ännu en stressig dag på jobbet, det tar liksom aldrig slut, vill bara ha lite lugn och ro. Skulle ge mkt för att få vila/sova en hel dag minst. Känns som jag ligger en del back.
Inte har jag varit på kören idag, heller. Funderar på att sluta, orkar inte träffa människorna, vara social. Orkar inget längre.
Hoppas ni inte blåst bort inatt

Vart har John Blund tagit vägen?

Hej, ville bara kika in och säga hej. Har inte så mkt att komma med idag(som att jag skulle ha det de andra dagarna) känner mig lite låg och mest trött. Hoppas på att kunna somna till skillnad från de senaste kvällarna då jag legat och vridit och vänt på mig och känt sömntåget komma och gå utan att kunna somna och när jag väl sover så härjar mardrömmarna med mig så att jag vaknar outvilad. Suck men som sagt just nu önskar jag bara att jag ska kunna somna ikväll, inget mer, ser inte längre än så just nu.
Natti natti, sov gott, dröm sött

Vad är sant?

Ifrågasätter allt, ALLT hela tiden, alla tankar, alla känslor, ALLT. Ifrågasätter mitt förra inlägg, stämmer det jag skrev, kan jag stå för det? har jag överdrivit, underdrivit, vad är sant?
VAD ÄR SANT? Kan knappt andas för all ångest som sköljer över mig när jag försöker reda ut allt, klarar det inte.

orkar inte bry mig

Å ena sidan så vill jag bara kämpa utav bara fn, fortsätta jobba, fortsätta plugga, klara tentan, vara social, träna etc etc men å andra sidan så vill jag bara ge upp, vill bli sjukskriven, helst inskriven nånstans, totalt övermedicinerad och bara stirra in i en vägg.
Men så kommer verkligheten och förnuftet över mig och jag börjar tänka på hur det egentligen är att bli sjukskriven, att alla måste veta, att jag måste ha kontakt med försäkringskassan, alla oro över pengar, all ångest över att alla vet.
Och sen den andra sidan av verkligheten med att fixa allt och inte bli sjukskriven, det finns inte på denna jord att jag ska klara det, orkar ju knappt på sin höjd ens klara av att jobba just nu.
Så istället ger jag upp på ett annat plan, jag stänger av och ignorerar alla signaler, känner hur trött jag blir, hur irriterad jag blir, hur mitt tålamod försvinner men orkar inte bry mig så kör bara på. Orkar inte ens oroa mig över eller bry mig om vad detta kommer leda till i slutändan.
Det är så jobbigt att bara tänka och jag tänker hela tiden, vrider och vänder på allt in i minsta detalj och sen om igen. Känns som min hjärna ska explodera och inte kommer jag fram till nått vettigt heller av allt tänkande. Kan man få be om en lobotomering tack (inget skämta om men det gör jag ändå)

Har iaf haft en mysig helg med min kompis.

Välförtjänt fredag

Oj oj oj vad trött jag är, denna veckan har varit heeelt sjuk på jobb. Vi har haft galet mkt att göra utan chans för att andas knappt. Men nu är det äntligen fredag och jag kan få vila och andas lite. Imorn kommer en fin vän från Malmö hit och det ska bli mysigt, kan kanske få lite hjälp med pluggandet och att tänka på annat än hur verkligheten ser ut just nu.

Kändes riktigt bra bra hos psykologen igår, vi har bestämt att jag ska fortsätta träffa henne även när jag träffa psykiatrikern och sjukgymnasten, iaf i den mån det går. Har fått tid till läkaren om knappt 2 veckor. Psykologen (N) pratade bla lite om ev sjukskrivning vilket hon normalt inte var för vid depression men hon ville ändå ta upp det då hon tror att det kanske hade varit bra för mig. Får panik bara av tanken. Försöker inte tänka så mkt på det utan får se vad läkaren säger, känns som det verkligen är ett sista alternativ. Måste försöka så långt det går att jobba. Måste.

Hoppas ni har en mysig fredag och att ni ska göra nått kul i helgen.
kram

onsdagstema

Återkommande tema på onsdagkvällar på sistone, känner mig så tom, trött och helt blank. Allt jag kännt tidigare i veckan och även innan idag är som bortblåst och jag kan inte riktigt komma ihåg hur det var. Gör att jag blir så osäker inför tiden med psykologen imorn.
Ser fram emot helgen då en av mina närmsta vänner och hennes vovvar kommer hit. Hoppas få lite hjälp med pluggandet.

Brutet ben? Bruten arm? Bruten nacke?

Förmiddan idag var så jobbig. Kom ändå till jobbet tyckte jag med en ganska positiv inställning och attityd men det tog inte många minuter innan jag kände stressen, irritationen, ångesten smyga sig på och så var jag där igen supersensitiv på alla kommentarer, blickar, rörelser. Vissa absolut riktiga och helt ok att reagera på men reaktionen blir inombords som en stor atombomb som håller på att explodera. Kom på mig själv flera gånger att fundera på olika saker som skulle kunna hända som gjorde att jag slapp gå dit, ha ett giltligt skäl. Kanske ett brutet ben eller skadad hand eller nått, kom på mig själv i olika situationer att tänka på vad som skulle kunna gå fel just då som kunde ta mig därifrån, halka och bryta nacken. Känns nästan barnsligt nu i efterhand att jag hade sådana tankar men det sitter fortfarande i, lite dämpat pga vissa åtgärder dock :(

Eftermiddagen gick dock mkt lättare, hade fullt upp som tusan men jobbade inte så nära min chef.... utan var och en på sitt håll.
Ändå kunde jag inte klara av att nu på kvällen ta mig iväg till kören, inte denna vecka heller, tre veckor sedan jag var där senast. Det finns bara ingen energi, lust eller driv till det över huvud taget. Dumt det vet jag men orkar inte just nu.

Tack snälla ni för era fina ord de värmer gott. Kram

RSS 2.0