blir inte alltid riktigt som man tänkt sig
Mår illa (JA JAG HAR ÄCKLAT MIG), saknar min gamla terapeut, vill att det ska funka med min nya. Vet inte riktigt vad jag vill med terapin men nått behöver jag, nån behöver jag. Känner mig ganska ynklig just nu.
:)
kram
Illusion?
Tog ut en ny ask stilnoct idag, vet eg inte varför har några kvar hemma men vill inte riskera att vara utan. Har minskat sertralinet till 1½ och tar den på morgonen, funkar ganska bra är inte så trött på dan iaf. De hade ringt från Capio idag men hade inte lämnat något meddelande, undrar vad de ville, säkert en avbokning tíll nästa vecka eller tänk om psykologen ringt för att säga att han inte vill träffa mig mer. Får ringa dem imorn och höra vad de villle.
Känner mig lite nervig just nu, orolig för det mesta men förskjuter oron med hjälp av mat och tv. Orolig för hur min chef ska vara, orolig för hur jag ska vara, orolig för min framtid, orolig för min vovve, orolig för att inte vara välkommen hos psykologen, orolig för att jag inte ska hitta något nytt jobb. Orolig för att jag ska bryt ihop för då kan jag inte söka något nytt jobb, orolig för att inte bryta ihop för då kanske jag förtrycker allt och så exploderar det en dag.
Mitt fel?
Såg andra delen på svt idag om sluten avdelning. Är jag för fokuserad på allt som har med sjukdomar och sjukvård att göra och då kanske ffa inom psykiatrin? Är jag egentligen inbillnings"sjuk"? Skapar jag själv mina monster och gör dem ännu värre med den information som jag hittar? Identifierar mig med och avundas, hur sjukt det än låter, dem som jag läser om och ser på tv.
Vem e JAG? vem e jag?
40 min värdelöst samtal
mitt fel
lösenordskydda?
Hej igen, kollade runt på lite bloggar jag inte läst på ett tag eller rättare sagt jag försökte för attans vad många det är som blivit lösenordskyddade. Inget fel i det jag förstår blev lite förvånad bara.
Vet inte varför men gillar inte mitt förra inlägg känns så rörigt och osammanhängande och det är så mycket mer i allt just nu som jag skulle önska att jag fick på pränt. Men har o andra sidan faktiskt pratat mycket mer med ord om vad som händer i mig just nu men olika vänner. Det är kanske därför jag inte bara kan skriva av mig som jag brabblar av mig.
Vill så gärna tro på styrkan i min ord i förra inlägget men känner mig alltifrån stark, bara ynlig, svag och onödig. Sorry
Älskad av alla....
Veckan har varit helt jävla skitjobbig, ursäkta mitt språk, allt har rasat på jobb med chefen som är elak och gör mig så ledsen, arg, irriterad etc etc och inte går att prata med hon bara går i försvar. MÅSTE DÄRIFRÅN... Var hos psykologen i torsdags helt uppriven och inte mottaglig för något positivt. Pratade givetvis om jobb och om hur min chef påverkar mig och hur jag ska hantera det. Kunde inte, ville inte ta till mig det han sa då men efteråt när det fick sjunka in lite så vet jag ju att han har rätt och planen är nu som följer:
Försöka i största möjliga mån igorera chefens beteende och inte låta det äta upp mig, inse att det är hon som har problem och utifrån det bygga upp min självkänsla och mitt självförtroende igen vad det gäller min yrkesroll och yrkesstolthet och sedan söka nytt jobb. Inte fly nu med noll självkänsla utan se till att jag kan söka ett jobb jag förtjänar. Och så inte glömma bort detta när hon är på bättre humör utan använda positiviteten då till att stärka mig själv till att söka jobb.
Vet inte riktigt hur det ska gå till då jag egentligen bara vill skrika och försvinna och SOOOOOVA.
tisdag
Så, får väl återgå till att ta antideppen på kvällen istället fram till tors iaf då jag ska träffa doktorn.
Inge glad alls idag, ont i huvudet, trött och nere så säger god natt för mig kram
skippar antideppen ikväll
Tips
Har kanske tipsat om den innan kommer inte ihåg men håller just på att läsa Ann Heberleins bok "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" och den är så bra, rekommenderas starkt.
Sen har jag sett några underbara filmer i helgen och måste bara tipsa om dem:
Flickan- helt fantastiskt vacker och gripande
Prinsessa- så jäkla bra
och så lite mer lättsmält (kanske) men ändå med ett skönt djup:
Inglorius Basterds
Måndagkväll i sängen
Har börjat bli stressad på kvällarna om jag inte kommer isäng vid 8-9 (!?!), vill ha tid att läsa och varva ner. Det är ju jättetidigt. Nog för att jag aldrig varit någon kvällsmänniska men jag brukar lägga mig så att jag har en 8 timmars sängliggande innan det är dags att komma upp, men nu är det inte nog, jag vill att jag går och lägger mig så fort som möjligt. Och oftast är jag ganska trött men jag somnar sällan utan struntar i min bok som jag längtat till och ligger istället och stressar med sudoku. Sen vet jag inte om antideppen påverkar också. Just nu är jag skönt trött, känner hur ögonen är lite tunga och kroppen går ner i varv. Men så ska jag snart ta mina antidepp och då vet jag att jag inom några minuter kommer känna mig rastlös, fortfarande trött men med stimm i kroppen, därav sukokandet.
Kanske ska prova att ta dem på morgonen igen men då blev jag ju så himla trött heeela tiden. Fattar inte hur de kan ha sådan omvänd effekt beroende på om man tar dem på morgonen eller kvällen. Hade önskat att verkan hade blivit tvärt om så att jag hade blivit pigg om jag tog dem på morgonen och trött om jag tog dem på kvällen. Men varför ska livet vara enkelt? Det är ju sällan det.
vovven e hemkommen!!!
Vill förresten tipsa om dokumentären som visades på svt ikväll om psyk, kommer en 2a nästa sön.
Sov gott.
...
Fått en invite till Voddler, kanon tyckte jag då jag älskar film och såg fram emot massor av härlig film att titta på. Trodde det funderade som med Spotify att man kan se allt men med el utan reklam. Men så är det tydligen inte. De bra filmerna kostar pengar :( och då förlorar det hela syftet för mig. Suck.
......
en stund senare
......
amen vad fan, min vovve släppte jag ut för att kvällskissa för över en timme sedan och han är puts väck!!! Har varit ute och letat och ropat utan resultat. Ont i magen och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Är kolsvart ute och jag har verkligen ingen aning om vart han kan ha gått har kollat alla hans "ställen". Han är ju gammal och skröpplig och har varken täcke eller reflex på sig. Han skulle ju bara ut och kissa, låter kanske oansvarigt att bara släppa ut honom vind för våg men bor på gård med skog.....Åh, kan ju inte sova men kan heller inte ge mig ut i skogen. Han har varit borta i över en timme nu och det är verligen inte likt honom, eller iaf inte nu på äldre dar.
Sorry, ännu fler ord...
Hur vet man om antideppen funkar eller inte? Har ju ätit det ett tag nu och även höjt dosen men vet inte riktigt om jag känner någon större effekt. Kanske lite, eller inte kanske en del tror jag jag känner. Jag undviker inte riktigt lika mycket allt längre och kanske att det känns lite lite lättare men jag vet inte. Ska träffa psykiatrikern på tors men vet inte vad jag har att säga.
Ska ju även träffa psykologen på tors men vet inte hur jag känner inför det heller, vet inte om jag vill fortsätta. Ger jag upp nu? KBT e kanske inte nått för mig iaf? Inte så att det är jobbigt eller jo jobbigt för att jag inte kanske riktigt förstår. Är kanske inte mogen att ta till mig det. Hans uppmaning om att tänka mer positivt har fått mig att tänka på alla mina negativa tankar och hur tanken kan påverka allt, kropp, känslor och själ. Det innebär att jag även kan påverka min kropp negativt med hjälp av tanken dvs jag kan framkalla *tabu* genom tanken. Sen visst tänker jag inte så hela tiden, jag tänker positivt också och tar till hjälp även Kay Pollacks bok och de övningarna där. Men......... känner mig mest likgiltlig.
Öppnade min Spraydatesida för första gången på 6 månader för jag tänkte att det skulle ge mig en liten skjuts framåt. En liten kick att börja dejta igen, se positivt på framtiden etc. Men jag kände precis tvärt om, jag kan inte stå för mycket av det jag skrivit i min presentation. Det låter så käckt och lätt och det är jag inte längre. Jag kan inte stå för att jag är en tjej med glimten i ögat. Så jag ska nog plocka bort den istället och i så fall göra en ny när det känns bra. Den som finns där nu är en falsk bild av vem jag är.
Trööööötttt
Så jäkla trött jag är, har nog varit lite för mycket social i helgen, inte van vid det. Det har varit mysigt alltihopa men nu är jag helt färdig och ska nog lägga mig och se på lite Harry Potter på datorn.
oj oj oj vad många ord det blev
I alla fall så pratade han mycket idag om orsak och symtom och att det är orsaken som man måste komma åt och inte symtomen för mot symtomen kan man aldrig vinna eftersom orsaken finns kvar. Suck.... och mååånga symtom har jag och vad är den egentliga orsaken. Han vill få det till att det grundar sig i min brist på kärlek i mitt liv under så många år. Det kanske är sant men jag har ju mått dåligt ffa med äs redan innan mitt singelliv.
Jo och så sa han att symtomen är ett sätt att förtränga orsaken och det kan faktiskt stämma om man tänker på hur jag ser på mitt liv och då kärlekslösa liv. Jag tillåter mig aldrig att vara ledsen eller arg för att jag är ensam. Aldrig att jag gråter över att jag inte har kärlek i mitt liv. Jag kan grubbla över det men jag tillåter mig inte bli ledsen.
Mitt uppdrag till nästa vecka är iaf att han vill att jag ska ta tre olika situationer och agera annorlunda mot vad jag brukar göra i positivitetens, öppenhetens och det sociala livets tecken. Med andra ord får jag inte gömma mig. När han sa det kunde jag inte begripa i vilka situationer jag skulle kunna göra det på men som av en händelse så frågade mamma om jag ville komma till dem imorn. Och instinktivt svävade jag på målet medans jag letade efter en lögn att använda. Men..... jag tog tillfället i akt och svarade tillslut ja, dock efter en halvlögn och flera timmars betänketid. Men jag försöker även tänka positivt och tror det kommer bli trevligt. Så en är avklarad iaf. Sen vet jag inte om jag får lov att använda en sak som hände igår. Jag har nämligen haft en frissatid inbokad och avbokad och ombokad flera gånger om men så igår bestämde jag mig för att gå och såg fram emot att få håret klippt. Och är glad efteråt att jag gick trots att luggen blev lite skev, men det fixar hon snart. Kan ju tillägga att mitt hår är allt annat än lättlippt med självfall och virvlar som ställer till det.
Låååångt inlägg idag, nu ska jag se om Willy äntligen åker ut ur Lets Dance.
Kram
Inte sagt nått
Datormys i sängen
Det ända nu när jag skriver i min bok på kvällarna är att jag inte känner att jag har samma känslomässiga driv i det jag skriver här så jag tänkte vara lite tråkig och kopiera lite vad jag skrivit de senaste dagarna. Vill ändå på nått sätt ha det här också. Alla tankar och känslor som yr omkring.
Har börjat läsa Ann Heberleins bok "Jag vill inte dö jag vill bara inte leva".Är det någon som läst den? Har bara läst några sidor men den verkar bra och intressant.
Puss och kram på er nu ska jag se om jag kan hitta Oscarsgalan på någon sida.
Green
kram
Usch vad fruktansvärd människan är :(
vändning
Äntligen!!!
Ska till psykologen imorn och e lite nervös eller ganska mycket faktiskt. Har i stort sett ätit bort hela denna vecka. Bra dagar på jobb men kvällarna är mest suddiga. Igår var jag iof på kören och det var riktigt kul, känns som det var längesedan det kändes så bra.
Känns mycket bättre nu sedan jag tar antideppen på kvällen istället, visst sover kanske inte så mkt bättre och har inte lika mkt härliga drömmar men jag är betydligt piggare på dagarna och kanske kanske lite gladare ocskå ;)... sen säger jag inte mer.
Aktivitetsdagbok
Mycket av det han pratar om känner jag väl igen från Kay Pollaks bok "Att välja glädjen" om att vi kan påverka hur vi tänker och då också hur vi känner. Försår det rent ordligt men förstår det ändå inte. Hur gör man så att det blir beständigt?