frokenlejon

Har sedan förra veckan totalt överätit nästan varje dag men i dag har jag nått totala toppen eller snarare botten. Fy fan vad jag ätit en massa har så jäkla ont i magen nu och vill bara en sak men ska inte. Nu får det vara stopp. Inga mer kolhydrater i form av hela limpor med smör och ost, kakor, bullar och godis. Vågar inte dricka vatten för då blir det för mkt, då kommer det rinna över. Ändå känner jag hur hela kroppen skriker efter vätska. Får nog vila lite och sedan satsa på att få i mig lite vatten.

 

Har sänkt ner lite på Lamotriginet den senaste veckan och även det verkar fungera :) Ska pausa lite i att sänka Zeldoxen nu, behöver nog få lite stabilitet och inte utmana ödet för mkt. Just nu känns det toppen(trots all överätning) och vill att det ska få vara så. Hoppas sänka Lamotriginet till 300 mg men det får ta sin lilla tid.

 

Har tänkt att skriva ett meil till min psykolog och berätta att jag har träffat en man och är lycklig. Tror hon blir glad för min skull.

Har varit en omtumlande helg med nästan för mkt känslor. Blev för överväldigande i lördagskväll och mådde jättedåligt, drog mig undan och ville ingenting. Förstod då inte heller vad det vad som hände. Som om alla bra känslor bara försvann. Sen hjälpte jag ju till genom att äta konstant på kvällen. Inte för att det var gott utan bara för att få bort allt. Fick pratat lite med mannen när vi gick och la oss och sen kändes det bättre. Var skönt att jag ändå kunde förstå vad som hänt och att det inte var så att mina känslor försvunnit för honom. Sen blev det något liknande igår men då vet jag att det var pga att jag blev stressad och irriterad över att min nya dator inte fungerar som den ska.

Toppen och bottenhelg, men mest toppen.

Idag känns det mkt bättre, inte fallit dit idag iaf. Har inget sug efter det heller.

Imorn är jag ledig vilket ska bli skönt. Ska ta sovmorgon och ta en ordentlige städomgång i huset, känns som evigheter sedan. Har bara skrapat på ytan den senaste tiden. Hoppas tiden kommer gå fort för sent imorn kväll ska jag träffa min man :) Mår så otroligt bra när jag är med honom.

Åhhhh är så vansinnigt sugen, vill bara ha en total överätning.Vill äta allt, ALLT. Sviterna från igår sitter kvar och gör bara att jag vill falla dit igen. Men ska inte. Har unnat mig 5 dadlar men sen får det vara nog med sötsaker nu ska jag äta äggmackor och makrill.

 

Och så har jag gjort det igen. Fan också fan vad jag förstör för mig själv. Och inte gör det saker och ting bättre med min man heller, blir helt konstig och känslokall av hetsen och kräkningen. Bryr mig bara inte och det ger mig panik. Försöker intala mig att det bara är äs som ställer till det för mig och att jag egentligen har känslor för honom. Men just nu känner jag mig mest tom.

Haft en toppenhelg med mkt mys och kärlek. Känn så jäkla bra. Och så idag när jag är själv för första gången på flera dagar så skiter det sig totalt med hets och kräk. Så jäkla onödigt. Men det ska inte förstöra allt nya tag imorn. Tror det beror på både på att vi haft det körigt på jobb och att jag redan saknar min fina man. Vi ska inte ses förrän på fredag och det känns så långt bort. Men det är väl bra att sakna varandra då känns känslorna mer.

 

Anni om du läser detta får du gärna skicka ditt lösenord, saknar att läsa din blogg.

Anni, jag har köpt en ny dator och då kom ju inte ditt lösenord med. Skulle du vilja skicka den till mig, igen. Tar bort kommentaren direkt.

Hej go vänner, hoppas allt är bra med er. Med mig är det förträffligt :) tror minsann jag är lite förälskad, blir glad bara av att tänka på honom och saknar honom så snart han har gått. Berättade lite om mina skelett igår. Om mina mediciner, min bordeline och äs. Skrapade bara på ytan men känns bra att ha berättat det för honom. Fick sagt till honom att det är viktigt att jag inte blir för smal då det triggar igång en massa osunda tankar. Har märkt att jag varit allt mer kroppsfixerad på sistone, kollar mig i spegeln hela tiden och försöker inte äta så mkt. Inte bra. Så nu är det slut med det. Ska försöka iaf.

Ikväll ska jag ha några kompisar med deras hundar som kommer hit. Ska bli mkt mysigt hade bara önskat att jag kunde fira med min fina man också.

 

Hoppas ni får en fantastisk nyårskväll.

Kram

Så var en dag till ända, trött och lite sliten. Haft en bra dag på jobb men varit mkt, ffa började dagen med att en arbetskamrat var mkt elak mot en annan vilket tar på krafterna. Hon är verkligen inte en snäll person och det värsta är att hon kommer undan med det.

Tur det är torsdag och inte måndag, hade tyckt det känts jobbigt att ha en hel vecka framför mig.

 

Lite rädd att jag har en urinvägsinfektion på gång och det är inte roligt, hoppas verkligen inte det är så.

 

Kan inte äta mindre än det jag gör nu utan att äta osunt, ändå känns det som jag går upp i vikt. Känns extra jobbigt nu när jag träffar någon. Vill känna mig stark och med gott självförtroende. Men ju mer jag tycker om honom desto sämre självförtroende får jag. Det står mkt mer på spel och risken för att bli sårad blir allt större.

 

 

Oj vad svårt det är att inte fortsätta äta för mkt idag. Har ju blivit mat i överflöd de senaste dagarna och vill bara fortsätta idag. Men ska försöka hejda mig, behöver få lite styr på maten igen. Så svårt bara har en massa god julmat hemma. Åt iaf en fräsch sallad innan idag på Väla och nu ikväll blev det köttbullsmacka med majo och tomat.

 

Verkar förresten fungera bra att sänka Zeldoxen, än så länge. Hoppas hoppas.

 

Imorn är det jobb igen, känns både skönt och lite jobbigt hade nog gärna varit ledig några dagar till. Tur det snart är helg iaf.

Usch känner mig så tjock och äcklig just nu och skulle bara vilja höra från honom att jag är fin. Är säkert pga att jag fått min mens vilket gör att jag känner mig alldeles svullen. Skulle vilja berätta allt för honom men inte än, kanske i framtiden men inte än.

 

tillägg:

Fick precis ett sms där han skrev att han tycker jag är fin :) precis vad jag behövde höra.

Hade det helt underbart igår :)

Vi var ute och promenerade i kylan men skippade grillningen. Körde hem och lagade supergod mat med gott vin till. Sen kollade vi lite på kort och spelade ett parti schack (tänk att han gillar att spela schack), hade en liten mysstund och sen mer schack tillsammans med goda ostar, päron och dadlar. Bara att få ligga i sängen med någon som killar en på ryggen gör att jag får ett stort leende på läpparna. Imorse kändes det lite mer krystat, ville bara vara själv. Inte van vid att behöva vara social på morgonen och ha någon som tittar på en. Visste inte riktigt hur jag skulle vara. Gick en promenad och sen körde han vilket då kändes skönt men nu känner jag faktiskt att jag saknar honom lite ;) och ser  fram emot att träffa honom på onsdag.

Det ända som är lite negativt är att jag nu känner mig mer medveten om min kropp och mitt utseende. Vill inte han ska tycka jag är ful eller fet.

 

Sen en annan sak som känns jätteskönt, det är att jag fått mens idag :) tänk att man kan bli så glad över något som man egentligen tycker är så trevligt. Inte heller haft någon mer ångest som tryckt på så kanske det kan funka med sänkt zeldoxen.

Enda ångesten jag har är över att det känns som jag har ätit för mkt idag.

Har städat och tvättat och sitter nu i underställ med datorn i knät och väntar på att killen ska komma. Känns fortfarande bra, inget pirr men mysigt att umgås. Vi ska ut i skogen på promenad och sen grilla korv. Är svinkallt ute och är rädd att jag kommer förfrysa mina fingrar men var gör man inte för att ha det mysigt. Vi får värma varandra. Skulle gärna gjort varm choklad men kan ju liksom inte ha varken kakao eller socker hemma så det blir inget av det. Skulle haft sådan blickchoklad, hm det kan man ju faktiskt köpa och så bara ha med varmt vatten.

 

Har ingen aptit för tillfället, tror det är en magkatarr som lurar. Mår mest illa. Har nog gått ner några kilo på sistone, 2 iaf och gillar ju det jag ser, tyvär. Är rädd att killen ska gilla att det är såhär och inte kommer gilla mig om/när jag går upp igen. Men egentligen skiter jag i det. Är så otroligt stark i mig själv just nu vad det gäller mig själv och min kropp. Fruktansvärt osäker på jobb fortfarande men självsäker om min person. Brukar vara det när jag träffar någon. De får liksom ta mig som jag är, orkar inte hålla upp någon falsk fasad.

 

Det fungerade ju inte att sänka lamotriginet särskilt mkt. Kom ner på 350 mg istället för 375mg, men det är ju bättre iaf. Ska nu ge mig på att försöka sänka Zeldoxen istället(igen). Har känts sådär de senaste 2 dagarna men försöker hålla ut det kan vara tillfälligheter som gjort att ångesten krypit på. Tror det är den som gör att jag inte har någon mens och den vill jag ju gärna få tillbaka.

 

Tittar jag inte in här mer innan jul så önskar jag er alla en jättefin jul utan ångest och massor av njutning.

Kram

Blev en riktigt trevlig kväll i söndags, vi tog igen en hel del från lördagen och myste till det rejält under filten ;).

 

Var på julbord med jobb i gårkväll på Sofiero, nog bland det bästa julbord jag varit på sä jäkla gott. Hade sådan värk i magen efteråt men det var det värt, ingen ångest faktiskt. Nu ska jag bara försöka att inte fortsätta med samma mängder mat, blir lätt det när magsäcken är så uttänjd och kroppen kolhydratfylld. Har redan ställt till det lite för mig idag med att äta upp resterna av godiset från i helgen. Nya tag från nu. Ska äta min blodpudding om några timmar och sen smörgåstårta efter julkonserten ikväll med de andra i köran.

 

 

 

Hur gör man för att släppa på kontrollen och våga ge sig hän, våga känna känslor?

Träffade killen igen igår och hade verkligen sett fram emot det i veckan men i fredags och igår kändes det mest jobbigt inför dejten. Har haft mkt på jobb de dagarna och har tappat humöret lite mest känt mig grinig och inte alls uppåt.

Var på bio tillsammans och hade sett fram emot lite mys under filmen med iaf att hålla handen. Men vi satt där båda två utan att ta något intitiativ. Jag kände verkligen att jag inte inbjöd till det och var väldigt avvaktande och det kände han givetvis men hade hoppats att han hade vågat göra något ändå. Sen åkte vi hem till mig och gick en promenad i alldeles för rask takt för att vara mysig. Sen när vi kom hem igen skyllde jag på att jag var trött så han åkte hem, ville verkligen inte umgås mer utan ville bara vara själv.

Hade en helt annan bild i huvudet om hur kvällen skulle blivit.

Vi har iaf pratat lite om det idag och ska inte ge upp utan träffas igen i veckan. Men vill jag egentligen det? Har varit själv i så många år, tänk så kommer jag aldrig vara redo för att träffa någon, kommer aldrig klara av att slappna av och våga känna något.

Känner mig inte rädd eller så utan bara tom.

Skulle nog behöva några glas vin för att slappna av lite ;)

 

Hej

Nu var det några dagar sedan sist. Har varit upptagen varje dag denna veckan vilket varit kul och har gjort mitt liv lite lättare inte så mkt tid till att tänka och äta i ensamhet.

Var på dejt både tors, fre och en liten snabbis i lördags. Med samma person. Var riktigt trevligt i torsdags och fredags men i lördags blev det lite för mkt, han blev för på och det kändes inte bra. Har pratat med honom om det idag och nu känns det bättre igen. Vi ska ses på lördag igen vilket ska bli mysigt.

 

Var äntligen och fick sett Breaking Dawn igår, så himla bra. Var helt uppspelt efteråt och jag och min kompis kunde inte somna så satt uppe till ett efter och varvade ner. Mysigt att hon stannade över. Har varit en riktigt mysig helg, lite lite sömn, brukar ju sova ikapp lite på helgen men det har inte riktigt gått nu. Har blivit mkt sömntabletter också på sistone, fått panik när jag inte somna och då är det inte lönt att försöka mer efter det gått någon timme det är bara till att ta en liten pilla och somna drömlöst.

 

Sitter i soffan, eller snarare halvligger med två kuddar bakom ryggen, filt över fötterna och datorn i knät. Har släckt ner och har bara adventsljusstaken tänd och lite ljus. Mysigt men också lite vedmodigt. Skulle hellre vilja dela den här mysigheten med någon. Skulle kunna tända upp överallt och kanske jag då inte skulle känt mig så ensam och eländig som ikväll. Nej inte eländig men lite sorgsen. Hade jag kunnat hade jag fällt en tår eller två. Skulle verkligen behövt någon ikväll. Vet bara inte vem jag skulle kunna ringa, vet inte vad jag skulle säga. Bara konstatera att det suger att vara själv. Lyssnar på musik och blir ännu mer vemodig. Massor av starka vackra kvinnor som sjunger.

 

Gjorde en korkad grej när jag skrev till han på HP häromdan. Har haft lite ångest över att bilderna jag har där är ifrån i sommras och att jag gått upp sedan dess och skaffat lugg, rädd att jag inte ger en sann bild av mig själv. Iaf så skrev han att han sett på bilderna och att han tyckte jag var söt och undrade när de var tagna. Mitt svar blir då: Tack så mkt :), bilderna är från i somras, sedan dess har jag skaffat lugg och kanske gått upp något vinterkilo.

Vad skulle nu det vara bra för? Hade ångest över att han tyckte jag var söt(DÅ) och nu har jag ångest över att jag skrev det jag gjorde. Nu om något kommer han ju granska mig när vi ses och jämföra med bilderna på sidan. Suck, känns å ena sidan bra att jag skrev så så att han inte blir besviken samtidigt som jag blir besviken på mig själv att jag känner att jag ska be om ursäkt för mig själv. Men känner mig allt annat än stark och vacker.