kompromiss

Gjort en kompromiss. Inte hungrig men har gjort tacoköttfärs och ätit det med majs och fetaost. Skippade tortillachipsen och det känns ganska bra. NU är jag mätt.

hur mkt får plats i en mage egentligen?

Hur mkt kan få plats i en mage egentligen? Ffa en mage som inte överätit på ett tag. Var och handlade och hade inga planer på att köpa någon överätningsmat men så kom jag vid kanelbullarna och vad gör jag....plockar åt mig 4 st....
Hungrig egentligen så kör till Mc Donalds och i kön hinner jag äta upp 2 av dem. Sen McFeastmeny och när jag kom hem de sista kanelbullarna. Inga planer på att kräkas men så jäkla onödigt. Vet ju att det var pga att jag var hungrig men så jäkla onödigt. Försöker intala mig att det var 4 äggmackor och att jag slog samman 2 mellanmål med lunchen. Hade tänkt göra tacos ikväll men orkar inte hålla matschemat. Äter choklad istället. Vet ju att det inte är någon jättestor överätning precis men lite mätt borde jag väl iaf känna mig.

Detta som ändå verkade arta sig till en bra dag med promenad på stranden och lite planer och så förstör jag allt.

Men skiter i det negativa nu och njuter av chokladen.

händelselöst

Haft en ganska meningslös dag på jobbet, inte mycket att göra och alla andra har mest suttit och snackat skit vilket inte är jag. Jag vill jobba och är inte så bra på att bara sitta och snacka. Blir mest tyst och orkar inte lyssna. Tankarna far iväg. Det är särskilt en som bara pratar och pratar och pratar. Tillslut tog jag med mig en praktikant och så satte vi igång och storstädade. Kände mig ganska låg när jag körde därifrån. Orkar bara inte bry mig, vill bara jobba. Hade ju hoppats på lite stimulans efter den långa sovmorgonen. Har dessutom en händelselös helg framför mig.
Neggo neggo neggo

fredag

Blivit lite tokigt med maten idag, redan. Ska jobba em och ville bara inte börja dagen så drog mig alldeles för länge så nu har jag ätit frulle kl 10 och ska äta lunch kl 12. Kommer ju inte vara så värst hungrig då, men det får väl gå.
Tycker fortfarande att det är jobbigt att dagarna är så långa. Mina dagar fylls med att vänta på att min tv-kväll ska börja. Är ute med min hund över en timme per dag men det är ju som sagt bara en timme av dagen. Fast det är bättre nu när jag jobbar. Fattar inte hur jag har överlevt att inte jobba eller ha något som tar upp tid under dagen.
Gårdagen gick rel bra med maten, förutom att jag äter en massa russin för att stilla mitt sötsug. Men blir ganska nöjd av det så antar att det ändå är rätt ok.

JAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Det jag var sjukt orolig för har löst sig utan några problem, är så jäkla lättad så ni anar inte.

Är så rädd för att göra misstag, vill så gärna vara duktig och jag vet att jag måste jobba med det men det är så attans svårt när ens förra chef gett ens självförtroende en rejäl knäck. Måste lite på att det inte kommer bli likadant igen.

Nu ska jag ha en toppendag, det tycker jag ni ska också.
Ni är bäst och ni betyder så ofantligt mkt för mig.

Kraaaam

gnager

Åh vad det gnager inombords, vill ju bara vara glad över anställningen och inte ha all denna oro.



äter äter äter äter äter äter äter äter äter.............osv
börja bli en riktig fläskis och säg inte emot jag vet att det är så, säkert gått upp 5 kg de senaste veckorna. Äckligt

solen skiner

Var tvungen att ta bort mitt förra inlägg, mådde så dåligt av att det stod där.
Tack för alla era stöttande ord, blir jätteglad över dem.

Haft en bra dag på jobbet hade möte med af och det gick bra. Från 1/7 har jag anställning där :).
Känns som om maten fungerar bättre nu sedan jag ökade Zeldoxen igen. Jag har kraft att stå emot och suget går att hantera. Ändå skönt på något sätt att jag ätit en medicin som faktiskt hjälper mig.

Idag har solen skinit hela dagen och det har varit underbart. Gillar de dagar då jag kan njuta av solen.

börjar kännas i kroppen

Mår väl lite bättre, överäter dock varje dag och det börjar kännas i kroppen. Orkar bara inte bry mig.

21:36
Hatar att jag ger mig själv ursäkter för att äta och sen när jag går igenom vad jag har ätit så övertalar och inbillar jag mig själv att det inte var så mkt trots att jag sitter här med gravidmage och mår illa. Hatar..... jävla myglare och ursäkt till människa

steg 8

Kom till steg 8 av 20 innan jag känner att jag inte vill mer.
Orkar inte kämpa, bryr mig ärligt talat inte. Igår var det fördjävligt. Inte på något ångestdrivet eller deprimerat sätt utan total tomhet, total likgiltlighet. Bryr mig inte, skit samma. Inget betydde något, inte jobb, inte mina djur, inte mitt liv. Allt som betydde något var att stoppa något i munnen, men inte ens det gav något.
Inte så att jag ville ta livet av mig utan bara att det inte spelar någon roll, kan lika gärna dö. Förbereder mig varje kväll inför att dö på natten. Öppnar dörren ut ur sovrummet för att vovven ska kunna komma ut, fyller på vattenskålen till henne, släpper ut kisarna. Allt för att vara förberedd och så att djuren inte far illa, man vet ju inte hur lång tid det tar innan jag blir hittad. Värst blir det med vovven, funderar på att fylla en spann med vatten i tvättstugan.

Galet men idag är det bättre, var bra på jobb och har lyckats stå emot mattvånget även om det medför en viss besvikelse. Avslutat dock matdagen med dubbla portioner middag och så sitter jag här ändå överfull men inte tillfredställd.

Till jobb imorn igen hoppas det kan ge mig lite motståndskraft och positivitet. Kanske jag någon gång kommer gå vidare med steg 8.


?????

Vad f a n håller jag på med?? Jag förstör ju allt!!!!

Otäck mardröm

Haft värsta mardrömmen inatt. En kund som sa till mig om och om igen att jag inte kunde någonting att jag var ingenting. Det spelade ingen roll vad jag än sa han sa ändå att jag inte kunde någonting. Han var aggressiv och läskig och tvärsäker på sin sak och det lyste av förakt i hans ögon.
Vaknade och ville inte gå upp men ville inte sova mer heller, var rädd för att drömma mer. Så låg och älte drömmen och mina prestationer om och om igen. Det är så svårt att inte tro på tankarna som far. 

Känner mig dock inte så nere som igår av någon anledning utan ser fram emot imorgon och jobb och måste bara peppa mig till att hoppa upp i sadeln igen om och om igen.

självförtroende som bortblåst

Känns bra när jag är på jobb, peppar mig och känner mig glad, jobbar på bra. Känns bra när jag kör därifrån sen börjar osäkerheten krypa på lite grann men är fortfarande hanterbar och jag kan fokusera på det positiva. Så kommer natten och drömmarna ochmorgonen då allt självförtroende är som bortblåst och det ända jag kan känna är ångest och oro i hela kroppen. Älter om och om igen allt jag kunde gjort bättre och allt jag borde klara av nu. Blir inte kvitt tankarna :( och det är nästan som om jag letar fram dem själv också.

Inget att göra idag dessutom, har städat och tvättar och ska till återvinningsstationen med saker. Men sen då? Alla vänner är upptagna med annat, lite rädd för mitt eget sällskap och vad det innebär. Tänkte åka iväg till en annan skog men i detta ruskiga väder känner jag inte alls för det, blir till att gå här hemma som vanligt. Visst e jag positiv idag...

Hade skickat ut en trevare till en kille på en dejtingsajt om promenad med hundarna men ångrade mig i samma stund. Varför gör jag så, nu har jag äntligen haft en bra vecka med flera orosmoment som löst sig. Varför försöker jag då fylla på med annat att oroa mig för. Han verkade dessutom måttligt intresserad och verkar ärligt talat lite tråkig. Så har iaf avstyrt det och det känns bra, får kanske bli en annan gång.

17:22
Är sååå trött, sitter i soffan överdäst efter alldeles för många bullar, choklad och pringles och klockan är bara 5. Orkar inte bry mig vill egentligen bara ha fler kanelbullar, 4 räckte tydligen inte. Åt en rejäl lunch men det hjälpte inte var bara tvungen idag, tvungen jag som inte har en krona över denna månad. Suck blir så trött.

löste sig med vovven

Sååå skönt, löste sig med vovven idag, jag får ha med henne på jobb :)
Så mån till ons är hon på jobb och tors fre är hon hos mina föräldrar. Känns bra.

Sitter i soffan nu proppfull med smågodis. Ingen ångest men varför måste man äta upp allt i ett svep? Varför kan man inte ta en bit i taget och njuta av varje bit?

Puttar undan all oro

Puttar undan all oro, eller försöker iaf, och peppar mig själv med att jag från och med den 1/7 kommer ha en fast inkomst och ett jobb inom det jag älskar. Imorn ska jag prata med chefen om vovven så håll tummarna.

fantastiska besked

Vågar knappt tro det men har fått fantastiska besked idag.

Jag ska få vara kvar på arbetsplatsen tom december!!! Arbetsförmedlingen är mina bästa vänner just nu då de går in och betalar en del av min lön. Nu ska jag bara prata med fk på måndag ochge besked till min chef. Så får jag inte total kaos i hjärnan så säger jag Ja tack på måndag :)

Vet ju vad jag skulle vilja fira med idag, det är jag faktiskt värd. Eller!! Tänk att även glädje ska ställa till det för en. Men står emot idag, absolut. Knaprar russin som besatt istället.

17:21
Oron kommer smygande, tänk så kommer jag inte klara av det. Tänk som kommer jag inte klara av att jobba full tid. Tänk om jag kunde få äta äta äta allt jag kan komma på.

ja

Jag måste tacka ja till vikariatet, måste tro att det finns hopp, måste tro att det finns en framtid även för mig.

stämmer inte

Nä det stämmer inte, jag tar inte den lätta vägen.
Jag vill det alltid men jag kämpar emot. Kämpar emot med matenbegäret, kämpar emot nedstämdheten, kämpar mot min vilja till att dö.
Kämpar kämpar kämpar men svårt att se någon framgång i det, känns som en ständig kamp som inte leder framåt och till bättre tider.
Hur länge ska man orka kämpa?
Vill ju egentligen bara ge upp och göra allt det jag skrev igår.

Tar nog vikariatet

Har i stort sett bestämt mig för att tacka ja till vikariatet. Det är inte förrän om 3,5 månader och då borde jag verkligen vara uppe i full tid.

Försökt få tag i min handläggare på af idag men givetvis är hon borta till imorgon eftermiddag :( Har så många frågor som jag måste ha svar på innan jag tackar ja till jobbet. Hoppas det inte blir heltokigt om jag tackar ja och att de vänder mig ryggen och ställer mig arbetslös istället för att få vara kvar in arbetsträningen.
Idag känns maten faktiskt ok.

Morgonen är veklligen jobbig just nu är så rädd att det har med att jag tagit bort Litiumet och dumma mig sa idag när en läkare ringde mig att allt var bra efter att jag slutade med den. Vill ju bara att det ska fungera. Men som sagt mornarna är tuffa.
Ska iaf sakta avsluta Zeldoxen så får vi se hur det går.

den lätta vägen

Är jag en person som tar den enkla vägen, den lättaste vägen, den med minst motstånd?
Jag äter när det blir för jobbigt.
Jag tar sömntabletter när jag inte kan sova.
Jag oroar mig för allt men tar inte tag i något.

Det känns så iaf och föraktar mig själv för det.

semestervikariat

Så mycket att ta ställning till och så många beslut att ta. Eller snarare ETT stort beslut att ta.
Blev idag tillfrågad om jag ville ta ett semestervikariat där jag arbetstränar. Rör sig om 6 veckor och vill verkligen. Vill känna att jag är på gång mot något friskt och starkt och inte längre sjukt och svagt. Men... det ställer till mig vad det gäller arbetsträningen. Hon på arbetsförmedlingen avrådde mig från det då det gör att min arbetsträning tar slut och inte kan påbörjas igen. Hon skulle iaf ringa och prata med min chef.

Åhhh blir tokig på det här. Orkar inte oroa mig för det också. Vet inte vad jag ska göra. Ni kan ju bara gissa vilken kraft det krävdes för att inte köra inom affären och köpa det som för tillfället är det enda jag vill ha, kladdkaka.

Gjorde det äckligaste av allt, plockade upp kladdkakerester från soporna . Usch att man kan sjunka så lågt.

tillägg:
Hur kan minsta lilla orolighet få mig att inte vilja leva mer? Fantiserar om vad som skulle kunna ta död på mig. Har inte haft mens på månader, kanske har jag livmodercancer? Tänk så kör någon på mig så att jag dör eller iaf blir invalidiserad. Hur sjukt är inte att tänka sådana tankar. Tänker inte ta livet av mig för det vore för genant inför mina nya arbetskamrater... Hur sjukt är inte DET? Om inte det händer så skulle jag i så fall äta ihjäl mig... men har inte pengar till det. Skulle vilja bli ofattbart fet och bara äta allt jag konstant fantiserar om. Stänga av och bara äta.
Enkel utväg, jag vet.

Söndagssummering

Mornarna och förmiddagarna är jobbiga just nu. Oron är så bedövande.
Tvingade mig upp och ut med vovven och sen tvingade jag mig att inte krypa ner igen och tvingade migtill att tvätta fönstren och bilen.
Oron släpte inte förrän jag hamnade i trädgårdsstolen i solen. Då kunde jag äntligen koppla av och börja andas normalt.
Lite rädd att det ska vara pga att jag slutat med Litium som gör att jag är mer nedstämd, men jag kunde ju bara inte fortsätta iom biverkningarna.

Har ju börjat om tideräkningen nu och idag är dag 2 utan överätning själv. Visst igår blev det för mkt på kalaset och på kvällen men det räknas inte för det var i sällskap med andra och inte själv i stugan full av destruktiva tankar. Sen är det ju så att det inte är en dans på rosor att vara kalas men jag överlevde.

Imorn är det jobb igen och nu känns det återigen lugnt till skillnad från i morse. Hade jag kunnat hade jag lämnat visa-kortet hemma men vet också att gör jag det blir det ännu mer laddat med maten. Får ta till ren beslutsamhet och styrka när jag kör förbi affären.


HAR INTE RÅD!!! med en ätstörning

Fortfarande mätt efter gårdagens överätning. Sovit bort hela förmiddagen för att komma ifrån oron och för att slippa tänka på mat. Så skönt, känns bättre nu.
Nu måste det bli ett slut på det här, jag kan helt enkelt inte köta en massa. JAG HAR INTE RÅD!!!

Ska om en stund in till stan till T som ska ha kalas. Innan kändes det som det skulle bli helt omöjligt att genomföra. Sitta och vara trevlig med hennes släktingar är väl inte det jag klarar av allra bäst idag. De är jättetrevliga men... ni vet. Men nu känns även det bättre. Tänk vad sömn kan ordna upp saker.

Nu bestämer jag mig, inget mer skräpköpande utan göra övningar varje dag. Japp så får det bli, bestämt absolut.

kämpar på jobbet

Det är som att jag kämpar på jobbet. Kämpar för att göra ett bra jobb, att inte visa min osäkerhet och dåliga självförtroende. Så när jag kör därifrån finns ingen vilja eller styrka att stå emot. Jag bara måste handla och äta. Kanelbullar och kladdkaka med grädde står på menyn idag.

21:48
Äckligt, mår så jäkla illa, magen står rakt ut, vill bara kräkas, ingen ångest bara äckelkänslor, äckel, äckel, äckel


Sluta med Zeldox

Bestämt mig att sluta med Zeldoxen. Den är, vad jag har förstått det som, mest för att dämpa maniska skov och hjälpa till med sömnen. Några maniska skov har jag inte och den hjälper mig inte ett dyft med sömnen.
Det som fått mig tänka i dessa banor är bla min psykolog men även att den är så vansinnigt dyr. Den kostar 1300:- i månaden och nu när mitt högkostnadeskydd gått ut så finns det inte i min budget att jag ska ha råd med det. Givetvis märker jag att jag mår skit av att inte ta den så får jag ju tänka om.
Lite läskigt att sluta med en medicin och inte veta hur man kommer reagera på det. Måste prova att sluta, måste ju kunna sätta in den igen om det går åt skogen.

Bättre idag

Bättre idag. Vaknade dock med ångest över gårdagen och ffa det som var på jobbet. Drömt massor om det. Tryckte riktigt ner mig själv. Men efter morgonpromenad och frukost la det sig och när jag kom till sjukgymnasten kändes det bra igen. Vi pratade dock igenom det och hon fick mig att se på det lite mer ur ett realistiskt perspektiv och även att förstå att jag inte alls är tillbaka till ruta ett och inte alls är hopplös och att jag faktiskt kommit framåt även om det inte känns så när man är riktigt uppe i ångesten.
Ser fram emot imorgon till skillnad från innan idag och igår.

Hoppas ni har en bra dag också.

oattraktiv

Det är så oattraktivt att vara så osäker, så full av självförakt, ha så lågt självförtroende, så låg självkänsla.
Hur ska jag göra för att vara annorlunda?

prestationsångest

Det gör mig rädd att det kändes såhär på jobb idag, är så rädd att det inte ska kunna fungera, att jag inte ska fungera. Finns inget som skulle kunna bli bättre av att gå hemma mer. Trodde jag ar starkare än så. Känns som jag inte kommit någonstans allt. Att jag bara stått och stampat på samma ställe hela tiden och inte blivit bättre. Skit också vad läskigt det är. Tänker iaf be om att få vara på 2 andra avdelningar till en början nu då jag fick sådan prestationsångest idag när jag jobbade så nära mina arbestkamrater. Lättare när man mest har kontakt med kunderna.

Ville inte starta datorn idag

Ville nästan inte starta datorn av skam.
Haft en jobbig dag på jobb, har känt mig så stressad och pressad. Inte av någon annan än mig själv. Gick inte så bra, hade svårt en del av det jag skulle göra.
På väg hem kunde jag inte släppa tankarna på alla bullar, kladdkaka och kakor jag skulle äta. Tankarna och fantasierna gjorde mig lugn. Ringde T för lite stöttning att stå emot och det fungerade, jippie. Körde förbi affären på ren styrka, var så svårt. Kom hem åt lunch, smaskigt med lax, keso, avocado och go sallad. Blev mätt och gick ut på promenad.
Trodde verkligen att det blåst över för denna gång, men icke. Satte mig i bilen och körde till affären :( Lyckades hålla det till en kladdkaka och pyttelite godis. Men nu sitter jag här med magen full med kladdkaka, orkar inte ens ha dåligt samvete utan känner mig lugn. Önskar nu att jag köpt mer, skulle inte lagt tillbaka bullarna jag lagt i korgen.
Det hade varit lättare om jag aldrig ätit lunchen för det var den som hjälpte till att trigga igång allt. Hatar att bra mat ska ha den effekten men jag kan ju inte sluta äta, det är inget alternativ.

16:41
Nä kladdkakan hade ingen positiv verkan, nu sitter jag här med världens ångest och äckelkänsla över det men ska inte.

fölsekalas

Hade en mkt trevlig kväll igår. Först gick jag och vovven på promenad i över en timme i väntan på att T skulle komma hem från jobb. Sen njöt jag av kyckling med ris, currysås och smaskig sallad. Till efterrätt blev det våfflor och jag åt 2 1/3 med sylt och grädde. Allt utan att känna någon oro eller panik. Hade innan planerat att jag skulle köra och köpa kladdkaka efter att jag varit där men den planen försvann under kvällen =)
Visste inte att det skulle bli middag utan bara våfflor så fick lite panik när det bjöds på mat först. Men det gick bra ändå.

Har precis ätit en apelsin och knäcke med smör och kaviar. Allt för att förhindra suget efter kladdkaka sätter sina klor i mig. Har verkligen inte råd att varken köra till affären eller köpa något. Får se fram emot kakan på kören ikväll.

Oro

Varför kan jag inte släppa oron inför framtiden? Minsta lilla stund att jag inte har något särskilt att göra så kommer tankarna och oron. Är så rädd att allt ska gå åt skogen och att jag kommer stå utan jobb, utan pengar och utan framtid. Vågar inte tro på att allt kommer att lösa sig, vilket alla är mer än villiga att säga. Men vad vet dom.
Var ju sugen på att flytta innan men nu vill jag det inte alls, vill bo kvar i tryggheten som jag vet att jag har här med vänner, familj och boende. Försöker andas och vara i nuet så mkt det går men det är inte lätt.

I övrigt har jag en bra dag, ska på firande av min bästa T ikväll, det bjuds på våfflor vilket ska bli smaskens.

jobbigt

Jobbigt just nu, ångesten river i mig och lämnar mig inte ifred. Vill inte göra något men får ingen ro.

15:05
Gjorde några övningar och de hjälpte under tiden jag gjorde dem men inte sen. Städade och samma sak där. La mig tillslut och vilade en sväng och när jag vaknade så var ångesten borta :) :) :) så jäkla skönt. Pratade med bästa T och har gått en långpromenad. Känns som det trots allt blev och blir en bra dag.


fiskfotvård

Bättre idag, än så länge iaf. Ätit resterna från igår men inga katastrofala mängder så känns ok.

Varit med min kära mor på fiskfotvård. Mkt märklig och lite läskig upplevelse med en massa småfiskar som tar sig an ens fötter. Inget jag kommer göra igen men lite kul att göra något själv med mamma. En god fika blev det också.

Har sedan jag kommit hem vilat i solen, var helt färdig efteråt, men luren hjälpte till. Sen har jag varit ute resten av dagen med lite trädgårdsfix och läsning av bok.

Hoppas ni har haft en bra lördag och att ni kunnat njuta av solen.

överlevt

Vem är jag när jag inte är sjuk?
Känner mig ensam och värdelös.

Min ena kise och min hund ordnade så att jag inte kom till toan, de helt enkelt la sig på mig och kelade när jag behövde det som mest. Nu har allt sjunkit undan och jag har överlevt. Men fan vad livet är svårt att leva.

fredagsäckel

Så sitter man då här i soffan, äckligt mätt och däst. Äcklad av mig själv och besviken. Ska inte gå på dass, får bara inte göra det. Känner mig modlös och hopplös, lite ledsen och uppgiven. Vill inte mer, vill inte ha det så här. Vill inte att minsta lilla stress eller press ska sluta med att jag äter för mycket.
Idag vet jag att en bidragande orsak var att en av mina arbetskamrater frågade mig vad jag har för planer efter att jag varit hos dem. Visste inte vad jag skulle svara, vill ju bara säga att jag vill vara kvar. Svarade lite svävande att jag fick se hur det blir.
Gör mig ändå orolig och får mig att tänka på framtiden och all osäkerhet med den. Bara det hur jag ska göra med vovven hemsöker mig jättemycket.


Shit vad jag mår illa...

18:42
fan har sådan jäkla panik över min äckelkänsla och det trycker upp i halsen. Fattar inte hur jag ska stå emot.

ska inte!!

Jag ska inte jag ska inte jag ska inte men jäklar vad svårt det är idag. Vill inget hellre än att sätta mig i bilen och köra till affären. Kladdkaka med grädde står på menyn..... Äter russin, tuggar tuggummi, äter kiwi men inget hjälper. Tror det har med att göra att jag är lite nervös och förväntansfull inför jobb imorn.
SKA INTE!!!!

20:00
nu äntligen har det gått över efter att ha pratat med bästa T och lyssnat till hennes problem samtidigt som jag rullat piggbollen fram och tillbaka.

blodtrycksfall

Fick sådant jäkla blodtrycksfall igår em och det satt i tills jag gick och la mig. Trol pga att jag inte tagit litium, den är blodtryckshöjande. Men det har gått över till idag.

Min psykolog var glad över att jag slutat med litium då hon tycker att det inte var helt rätt att sätta in det så snart.
Bra möte med henne idag, förra veckan kunde jag ju inte vara kvar pga min trötthet kunde knappt hålla ögonen öppna. Men idag gick det bra som sagt. Pratade med henne om DBT och att jag inte var så intresserad av det just nu och då visade det sig dessutom att hon precis fått ett meil av dem om att de inte kunde ta emot mig för tillfället då de fokuserade på dem med självskadebeteende. Så det löste sig ju bra. Hon skulle höra med sjuksköterskan på äs-teamet om jag kunde få hålla kontakt med henne ang maten. Har ju kommit en bra bit på väg men skulle behöva lite stöttning och råd.

tillägg
Glömde ju säga att vi har bestämt att att vi ska glesa ut besöken hos henne, varannan vecka till en början. Känns bra och skönt att vi tog beslutet tillsammans. Inga övergivningskänslor alls.

RSS 2.0