Mardrömmar :( Tjejkväll :)

Ännu en natt med mkt oro, mardrömmar och lite sömn :(
Har säkert att göra med att jag sätter ut Stilnoct och Propavan men vill inte ge upp utan fortsätter som planerat och så får jag hoppas jag kan vila lite på dan istället. Vet ju att det inte är bra med för lite sömn men det är inte bra att knapra piller heller. Och.....jag är ju faktiskt sjukskriven och då är det kanske bättre att försöka vila när det fungerar och inte när det är plikskyldigt och rätt att göra det.
Ikväll tar jag sista Propavanen så ger det inatt också och kanske imorn natt, funkar det inte då så testar jag att ta en Imovane eller höja Zeldoxen.
Känner mig frustrerad men inte särskilt orolig över det, övertygad om att det är det bästa just nu. Sen hade jag ju hoppats att Zeldoxen skulle ha en större effekt på sömnen men det kanske är så att jag behöver en högre dos. Ja, ja en sak i taget först sätta ut propavan, en dags mellanrum och sen kanske prova 20 zeldox till på kvällen.

Mardrömmarna är dock ganska jobbiga, så otroligt känslosamma med massor av ledsamhet, frustrationer, ilska och rörighet. Typ som mitt liv är mest.

Ikväll kommer mina kära vänner hit för middag och mys :)
Har ingen katastrof här hemma nu så känns helt ok, ska bara damma och dammsuga så är det klart för lite tjejkväll med god mat, vin och förhoppningsvis massor av skratt men även allvarsamhet. Alla har vi våra ok att bära som behöver lite hjälp ibland.

ps. är sååå sugen på ballerinakex, hela tiden, ångrar men samtidigt glad för att jag inte köpte 3-pkt ds.

Kommentarer
Postat av: Jenny

Vad mysigt med tjejkväll! Och så starkt av dig att socialisera trots dålig sömn osv. good work! Hoppas det blir en fin kväll, blir det säkert<3

Tråkigt dock att höra att du också lider av mardrömmar. Hoppas det går över när det stabiliserat sig med dina mediciner.



Låter väldigt skönt att bo så på landet, förstår dig fullständigt! Är väldigt imponerad av att du klarar av det då du stundtals har sådan ångest. Modig du är..!



Jag bor i ett pyttelitet samhälle, det är rätt ok. Bodde i en mellanstor stad tidigare, det var då jag fick ätstörningar. Trots massa folk, grannar osv så kände jag mig ofta väldigt ensam.



Kramar!

2011-09-30 @ 17:11:47
URL: http://bortomljusochmorker.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0