Går igenom mötena

Går igenom mötena med chefen och chefens man imorse om och om igen. Har ätit bort alla känslor men kan inte släppa tankarna som far.
Ang chefens man så är han också delägare till företaget även om han inte arbetar aktivt på vår arbetsplats speciellt ofta och då bara med ekonomin. Men mötet med mig var heeelt personligt, inget proffesionellt där inte trots att han varit chef över 200 antällda. Det handlade bara om hans känslor och vad han tyckte om hur jag hade betett mig.
Vet inte riktigt vad jag ska känna om mötena, var det bra? Vad kommer hända med allt nu? Vad kommer de säga? Vad tänker de nu? Vad säger de till varandra ikväll? Vet inte längre nått känns det som vill bara kura ihop mig och försvinna för alltid. Vill inte fortsätta äta så här vansinnigt äckligt mycket, vill bara sova bort allt men kör i 200 km/h inombords. Vill bara kräkas men orkar inte riktigt men måste tvinga mig har redan gått upp en del av det jag gått ner.
Kan inte släppa mötena samtidigt som jag inte riktigt kan samla och komma ihåg allt, känner mest osäkerhet. Önskar jag kunde ha det inspelat så jag hade kunnat spela upp allt så det inte blir förvrängt av min förvrängda hjärna.
Kan inte släppa det...........

tillägg
Går till sängs utan att kräkas och har borstat tänderna. Känner mig så äcklig så jag spyr inombords men orkar bara inte kräkas, orkar inte se på slöseriet.

Kommentarer
Postat av: My

TACK för receptet. Ska prova det nästa gång :) Det lät riktigt gott.



Hoppas att du fått sovit något inatt och inte grubblat alltför mycket. Inte helt lätt att stänga av tankarna tyvärr, men åhhh vad det hade varit skönt ibland! Har nog missat lite, men vad är det som hänt mellan dig och chefen? Du behöver inte svara om du inte vill, verkar ju skitjobbigt i vilket fall som helst. Stor kram på dig vännen och hoppas att du kan få en lite lugnare dag idag! Håller tummarna stenhårt!

2011-09-13 @ 09:10:49
URL: http://tankarimy.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0