fredagssummering i slummer
Konstigt det där med maten. Hmm blir liksom inte klok på den. Hela veckan har jag haft värre och värre magkatarr men mån tis fortsatte jag istort set som vanligt dvs med en massa överäteri och dåligt mående. Men i onsdags gick det inte längre. Jag kunde knappt få i mog nått alls utan att må fruktansvärt illa vilket resulterade i att jag givetvis inte åt så mkt. På kvällen mådde jag givetvis jätteilla som innan men jag var inte alls så ångestfylld som tidigare, det var ganska tyst och stilla. Inte faktiskt bara ekande tomt utan ganska lugnt och stilla. Likadant igår och idag både med maten och med måendet. Är det så här det är att må ganska normalt? Kan det verkligen ha med mitt pyttelilla matintag att göra? Är jag på väg in i en ny våg av ngt?
Jobbade igår och idag trots allt illamående vilket har sugit musten ur mig totalt. Är så fullständigt slut i hjärnan. Kan mina dagar hemifrån jobb ha bidragit till mitt lugn? Mina chefsfria dagar?
Gick ganska bra hos psykologen. Hon förstod mina frågor och svarade bra på dem och sa också att det kanske var i tidigaste laget att prata om diagnoser men att hon kände igen väldigt mycket i mitt beteende och i min historia i flera av hennes andra patienter.
Sen känns det alltid väldigt ofullständigt när man går därifrån men så är det väl i början innan man lärt känna varandra. Är så otroligt mkt som hon inte vet än. I onsdags och igår och även idag har jag börjat ifrågasätta om jag verkligen vill gå i terapi nu, har liksom inget aktuellt att komma med just nu. Men jag vet ju också att det snabbt svänger. Bara svårt att komma ihåg hur det känns att vara i total ångest eller nedstämdhet just nu, trots att det bara är några dagar sedan sist. Men som sagt jag är väldigt trött just nu och somnar nog snart.
Vill bara säga också att jag är så glad för er som läser och kommenterar min blogg, ni betyder jättemkt.
kram och god natt
Många av oss med ätstörningar är ju periodare och i de perioder man äter mindre mår man bättre för man upplever sig ha mer kontroll än när man överäter/hetsäter. Tyvärr är detta bara en falsk kontroll för målet är ju någonstans regelbundet och tillräckligt. Sen kan ju vi, som alla andra, bli sjuka och illamående av andra anledningar och kroppen reglerar ofta sitt intag själv faktiskt; har den fått mer en period är den nöjd och kommer inte skrika lika högt eftersom den märker att den får tillräckligt. (om man inte äter hela intaget en gång om dagen vill säga!) KRAM på dig
Du.. Bipolär sjukdom är just en sjukdom. Jag tror att din psykolog nämnde den, eftersom du uppfyller flera av symptomen på denna sjukdom och genom en diagnos skulle kunna få en förklaring till varför du mår som du gör. Många gånger känns det ju bättre att förstå vad det är som händer med kroppen. Jag tror verkligen inte att hon ville något illa med att nämna den. Nu skriver jag ett inlägg till dig. :) Kram
Ge det lite tid hos psykologen. Det är alltid svårt i början innan man vet var man har varandra. Super att du vågade ta upp frågan med diagnosen. Wihee:)
Hoppas du får en fin lördag vännen. Kram!
