frokenlejon

Fick en ångestattack i torsdags när jag satt och väntade på psykologen, fan vad jobbigt, fattade först inte vad det var mådde så jäkla illa och kunde inte andas, men sen insåg jag ju att det inte var magsjuk jag var. Det höll i sig länge och kom i vågor oavsett vad jag försökte göra. Ville inte ta ngn tablett då var ju tvungen att kunna köra he. Läskigt var det men till slut släppte det efter att jag gått en lång promenad vid stranden. Kommer inte ihåg nått nästan från psykologmötet. Bara att han var på mig att jag måste acceptera och inse att jag är deprimerad, så länge som jag inte kan det utan förnekar det så kan jag inte komma vidare. Vet ju det men det är så så svårt, vill inte känna mig så svag, vill inte kännas vid mig som svag.
Jobbade iaf på kvällen och det gick ganska bra sen körde jag till Malmö igår och stannade hos en kompis och nu ikväll har jag varit på middag hos en annan vän men nu är jag hemma i min säng och är helt färdig. Skulle eg begrava vovven imorn men vill faktiskt bara vara hemma så skjuter nog det till på måndag. Behöver v erkligen komma ikapp med alla måsten här hemma.
natti natti