vågade

Vågade trotsa min tvekan och började så smått med antidepp imorse.

Haft en underbar dag i vinterkylan först var vi en tur på sjön och klämde in fötterna i för små och för trånga skridskor men efter ett tag hade fötterna domnat så att man inte kände att det gjorde ont ;) och då blev det riktigt kul sen blev det en tur uppe på kullen med tefaten. Varm i hela kroppen nu och trött som attans. Sköönt.

På svar på Annies fråga ang ätstörningsenhet där jag bor så finns det en som jag fick hjälp av för ca 10 år sedan, gick där ca 2 år och fick bra hjälp dock ffa med samtalsterapi. Sen för ca 4 år sedan mådde jag skit igen och sökte hjälp där på nytt men fick då svaret att jag inte mådde tillräckligt dåligt för att få hjälp utan blev rekommenderad den kurator jag gick hos under 3 år bla när jag var utbränd. Så svaret är att ja  det finns en äsenhet men jag vågar inte söka hjälp där igen av rädsla för att bli nekad.
Kan ju inte låta bli att tro på det de säger och det gör ju inte saken bättre precis. Och speciellt inte nu när psykiatrikern jag träffade igår sa samma sak. Och hon som dessutom nämnde att hon jobbat en del med äs, då tycker man ju att hon borde förstå.
Nåja, strunt i det nu.
Nu ska jag prova antidepp och så ska jag prova kbt. En sak i taget, äs får hänga med på köpet.

Tänk om jag kan få tillbaka en önskan om att finnas till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0