Grubblerier
En liten fördel just nu med allt grubbler i är att jag inte lägger så mkt tid på att grubbla över maten, den funkar faktisk ganska ok just nu. Så länge som jag håller till mina fast hållna rutiner och inte svävar ut. Det är ju klart lite trist att man inte kan unna sig nått men just nu går det inte.
Så kommer grubbleriet tillbaka, varför skrev han så och inte så, han vill nog inte ses mer, vad vill han , vad känner han, måste prata, vad ska vi prata om, hur ska jag formulera mig, vem är jag, vad står jag för, vad känner jag, vad vill jag? Och så är det igång igen.
Tack. Jag känner precis igen mig i dina grubblerier kring kärleken, men så är det när man får känslor för någon. Och man är ju alltid orolig för ditten och dutten, man analyserar och man problematiserar. Men killar är oftast enkla varelser, som inte lägger så stor betydelse vid ordformuleringar. På gott och ont..:) Låter så mysigt att du träffat någon!:) kramar
Jag vet att du verkligen försöker våga öppna dig och utifrån orden här på bloggen så du tycker jag du varit jättemodig. Det är inte lätt, det ska gudarna veta. Att lämna ut sig själv, delar som med maten, man kanske helst vill gömma egentligen. Det är modigt, glöm inte det.
Jag tror också det är så att när man väl börjar öppna sig och släppa in andra människor i ens liv och tankar, då blir man nog också mer sårbar. Mer sårbar i relationen till andra människor. Man har ju på ngt sätt då öppnat dörren till ens känsloliv. Det är svårt att släppa in andra, jag håller själv på att jobba med det. Inte lätt, men kanske att det blir lite lättare för varje gång jag gör det?
Försök ta känslorna som de kommer och inte grubbla för mycket. Säger jag som också kan vara en riktigt grubblare ibland. Oooops :S
Kram!
Det handlar om att försöka bryta det där grubblandet.. här har ni en till som är expert på att grubbla o analysera saker till tusen.. Som Jenny sa så är män oftast mycket enklare än vad vi är.. Jag vet att det inte är enkelt.. Men jag tror du har mycket o vinna om du vågar släppa taget bara lite lite lite grann.. förstår hur jobbigt det är.. Men tänk va mysigt att du träffat någon.. underbart...stor kram till dig
