f'låt

Efter över en veckas konstant ätande/överätande och hetsande kom kulmen ikväll efter bla 10 frysta wienerbröd och mer därtill. Det gick bara inte längre, huvudet sprängde av sockervågorna upp och ner upp och ner och illamåendet stod mig upp i halsen (bokstavligen) tillslut var jag bara tvungen att göra mig av med all skit.
förlåtförlåtförlåt 
vad hände med min dagliga sköna promenader och mina stärkande styrkeövningar? Nu är jag bara slapp, trött och fet igen. Vill så gärna tro att morgondagen ska bli annorlunda men vågar inte lita på det. Men måste måste måste ändå försöka. Låter starkare än jag känner mig, vill ingenting just nu, skriver orden bara för att jag känner att jag måste. Vet inte om det är för att jag vill hålla en bild av att jag inte är så nerkörd som jag är utan att jag fortfarande vill kämpa och försöker kämpa. Vet ju ingenting, blir bara tomma ord. Följer bara med vart mitt mående vill gå, upp och ner, fram och tillbaka osv osv. Är en svag slav som inte står upp för min egen rätt till tillvaro.
vet inte nått

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0