Svar till Malin, Elin och hejhej

Så härligt att få skriva ett inlägg där man får svara på lite frågor.

Till Malin: Visst finns det säkert någon man kan få prata med genom lanstinget, det är bara det att jag gjort det de senaste 3 åren utan att i slutändan ha kommit så mycket längre fram än vad/var jag var när jag sökte hjälp. Har svårt med tilltron och skulle gärna därför få någon rekommendation. Orkar inte gå igenom allt igen och öppna mig för någon ny igen om det inte känns bra. Tack för tipset om Sophie, ska fråga henne.

Till Elin: Jag vet verkligen inte om det finns någon mer psykologisk diagnos hos mig, men man kan ju inte låta bli att fundera. Hur gör man för att ta reda på det?

Till HejHej: För det första är jag så glad att du skaffat en blogg och att du verkar gilla det.
Vad det gäller min äs så började jag få problem under gymnasietiden, har en kalender där jag skrivit IÄ varje dag under ett års tid. IÄ=inte äta. Vet ju nu i efterhand efter många år i terapi kanske varför jag ständigt haft detta behov av bekräftelse och stora kontrollbehov. Vet inte om jag ännu förstår det så pass att jag kan dra nytta av det för att må bättre men jag har lärt mig mycket om min bakgrund och hur jag har reagerat på mina föräldrars i vissa fall bristande psykologiska närvaro, bemötande, känsloyttringar etc etc. Jag var 18 år när jag för första gången kräktes medvetet.
Idag är äs-symtomen verkligen ett symtom på att jag mår såå dåligt för övrigt. Jag själv misstänker starkt att jag är nere i en depression men som det är just nu så får äs ta över för att jag ska slippa känna och då blir äs det största problemet. Kroppshyddan, maten får allt fokus. Sen vet jag ju nu att det är ett sätt för mig att slippa känna så därför kan jag genomskåda mig själv en hel del, tyvär gör det inte att jag mår bättre utan gör att jag föraktar mig själv ännu mer. Så vilken ända ska jag börja i? Ta tag i äs eller depressionen eller vad det nu är som gör att jag mår som jag gör.
Det som är den allra största källan till mitt lidande är all osäkerhet, förvirring och alla frågor utan svar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0