Amen, va f-n

Vet inte hur jag tänkte nu? Vill jag förstöra för mig själv, vill jag kräkas. Ja, just då när jag tog beslutet gjorde jag det för att jag skulle kräkas efteråt. Men, inte en chans, mår illa som attans men tänker inte kräkas.
Och det är ju inte ens gott. Goda kondiskakor som man ska njuta av i små tuggor. Kärleksmums/bromnies med tjockt lager chokladkräm ovanpå. Jag kan ju inte bara köpa en, det verkar ju dumt, då kan de ju tro att jag ska äta dem själv hemma i min patetiska ensamhet, nej två får det bli och så två släta bullar. Åt allt i sån fart, fortfarande sittandes i bilen på parkeringen, att jag knappt kände smaken, kände bara hur sockret nästan brände i munnen.  Tänk om nån ser mig, men kan inte vänta är för långt hem tar för lång tid.

Konstigt nog har jag inte fått panik (än iaf).....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0