Puh!!
Gått riktigt bra på jobb idag. Så jäkla skönt, va riktigt nojjig. Vet att det inte är rätt att jag ska behöva stå ut med skit bara för att min chef har en dålig dag. Men jag har så svårt att inte vara glad när hon är på gott humör och allt flyter bra. Vill ju bara gå til jobbet och känna att jag gör ett bra jobb och bli uppskattad för att jag gör ett bra jobb. Det är väl märkligt att jag fortfarande trots att jag jobbat i över 10 år med det jag gör ändå är så osäker på min kompetens. Så ofta som jag har tänkar på om jag ska byta jobb eller iaf arbetsplats. Är bara så trött på att börja om, vill bara få lite lugn och ro och trivas med livet.
Så har jag ätit för mkt igen..... Hatar att jag inte kan hålla mig i skinnet. Just nu spelar det ingen roll om jag har en bra dag eller inte. Det räcker att jag är trött eller törstig för att jag ska börja äta.
Har ju precis avslutat en terapikontakt. Visserligen inte på mitt initiativ och jag har så många gånger funderat på om jag skulle byta terapeut. Ändå saknar jag min senaste terapeut mkt och tänker på henne varje dag. Hon tycker att jag måste låta allt vi pratat om och kommit fram till få sjunka in och landa. Hon har trots allt hjälpt mig genom utbrändheten men jag känner ändå att jag står och stampar på samma plats som när jag först sökte hjälp för tre år sedan (!). Min självkänsla och mitt självförtroende känns inte bättre. Men jag får väl kanske ge det tid som hon säger och låta allt landa lite. Sen tycker hon att om jag ska söka hjälp igen så bör det ej bli via samtalsterapi eftersom jag bara hamnar i hjärnan och intellektualiserar allt och snurrar bara in mig i ännu mer analyserande och ifrågasättande. Jag behöver hjälp att få tag i mina känslor och tillåta dem att komma fram och faktiskt känna dem. Låter kanske självklart, men inte för mig. Jag kan känna igen känslor som irritation, frustration etc men känslor som att vara ledsen eller glad är mycket svårare och jag kan inte återkalla minnen av de känslorna. Jag kan minnas det rent fysiskt men jag kan inte minnas det känslomässigt. Tacksam för alla tips.
Ha en skön kväll
Så har jag ätit för mkt igen..... Hatar att jag inte kan hålla mig i skinnet. Just nu spelar det ingen roll om jag har en bra dag eller inte. Det räcker att jag är trött eller törstig för att jag ska börja äta.
Har ju precis avslutat en terapikontakt. Visserligen inte på mitt initiativ och jag har så många gånger funderat på om jag skulle byta terapeut. Ändå saknar jag min senaste terapeut mkt och tänker på henne varje dag. Hon tycker att jag måste låta allt vi pratat om och kommit fram till få sjunka in och landa. Hon har trots allt hjälpt mig genom utbrändheten men jag känner ändå att jag står och stampar på samma plats som när jag först sökte hjälp för tre år sedan (!). Min självkänsla och mitt självförtroende känns inte bättre. Men jag får väl kanske ge det tid som hon säger och låta allt landa lite. Sen tycker hon att om jag ska söka hjälp igen så bör det ej bli via samtalsterapi eftersom jag bara hamnar i hjärnan och intellektualiserar allt och snurrar bara in mig i ännu mer analyserande och ifrågasättande. Jag behöver hjälp att få tag i mina känslor och tillåta dem att komma fram och faktiskt känna dem. Låter kanske självklart, men inte för mig. Jag kan känna igen känslor som irritation, frustration etc men känslor som att vara ledsen eller glad är mycket svårare och jag kan inte återkalla minnen av de känslorna. Jag kan minnas det rent fysiskt men jag kan inte minnas det känslomässigt. Tacksam för alla tips.
Ha en skön kväll
Kommentarer
Trackback
