frokenlejon

Ang killen jag dejtat i några veckor nu. Vi har träffats ungefär en gång per vecka, han har velat mer men jag har haft saker inplanerade de andra dagarna, har nog aldrig varit så uppbokad som den senaste tiden vilket varit trevligt men då behöver jag lite lugn och ro och bara vara med mina kisar och min hund ibland. Idag vill han ses och tycker att vi inte har tillräckligt med tid tillsammans för att lära känna varandra. Men jag känner verkligen inte för det. Vi sågs igår och inget hände då heller, vi har inte ens pussats och jag måste erkänna att jag inte har känt för det heller. Försökte ändå krypa närmre honom i soffan och när vi sa hejdå stod jag kvar nära honom och tittade honom i ögonen. Visst jag pussade inte på honom heller men han tar inge initiativ alls. Känner mig nog inte attraherad av honom, ändå kan jag längta till vi ska ses och fantisera om att vi ska mysa ihop men när vi väl ses känner jag inte för det eller så är det för att jag inte får något gehör för det jag försöker.

Vågar jag lita på mina känslor om att det inte är rätt man jag ska vara med eller är det något som lägger locket på? Mina tabletter, min depression(som jag för övrigt inte känner så mkt av, tror jag) eller är det jag själv som inte vågar släppa taget om kontrollen? Vill jag egentligen inte ha någon så nära inpå? Men sen är det också så att vi inte har så mkt att prata om, det blir att vi ser mkt på tv eller film ihop förutom att vi är ute och promenerar, han är dessutom inte så mkt för att prata i tfn vilket jag försökt. Vet inte hur jag ska göra.

 

På tal om något helt annat så har jag bestämt mig för att ni får det vara slut med allt snask och skit jag stoppar i mig. Har gått 2 dagar utan så mkt som en liten godisbit, är sjukt sugen och fantiserar om allt men vägrar att köra till affären. Sen har det ju varit ganska lätt att låta bli dessa två dagar då jag varit fullt upptagen varje minut med jobb och socialt umgänge. Förhoppningsvis ska de närmsta dagarna också bli någorlunda lätta då jag kommer vara upptagen på kvällarna efter jobb. Så tidigast på torsdag kan det bli svårare och då hoppas jag att det värsta sockersuget ska ha gått över.