2 av 7
Nog är det dubbelt det där... Ibland minns jag med ett halvt leende på läpparna hur oövervinnerlig jag kunde känna mig när jag var som smalast och kände att jag hade makten att kasta ut all äcklig mat ur min kropp igen. Att jag hade kontroll mitt i det okontrollerade kaos som bulimin förstås var mestadels. Men med ett halvår mellan nuet och min senaste kräkning har jag ändå inga planer på att återvända. Konsekvenserna är helt enkelt för stora.
Jag hoppas att nästa vecka åtminstone har omvänt förhållande vad gäller 2/7! Håller tummarna för dig.
Kram
2/7 är bättre än 0/7, eller hur? Förstår dock din känsla. En bra kräkning känns konstigt nog alltid bättre, lite mindre ångest pga att man känner sig smalare. Om jag hetsäter en massa och inte kräks, blir ångesten långt mer än det dubbla. Inte konstigt att det är svårt att ta sig ur ett tillfredsställande beteende som du säger. Men i själva verket har det dock ännu fler biverkningar, och förhoppningsvis blir ett liv utan bulimin mycket, mycket mer givande i slutänden.
Äs kan vara förförisk när hon visar den sidan till. Men vi känner ju baksidorna också. Önskar dig en bättre vecka nu!
Kram
Usch. Det pseudoerotiska förhållandet.
Men som sagt. Du klarade två dagar!
Kämpa på.