frokenlejon

Fattar inte varför inte stressen kan ge med sig. Så fort jag inte har något att göra så är den där och härjar i min kropp.
Tung dag idag, varit hos läkaren och det drar alltid upp en massa, gör mig ledsen och, ja, stressad. Hon är jättesnäll och bra men blir så nervös och hon pratar så himla mycket att jag inte hinner med.
Eller när jag är där hinner jag med men så efteråt så kommer en massa frågor upp som jag skulle ha viljat fråga om.
Osäkerheten kommer också att jag sagt något fel eller missat något som hade varit avgörande för mig.
Ringde sköterskan bara 20 min e mötet med en fråga som jag nu i efterhand inte vet var korrekt.

Ska iaf sluta med Zyprexan (hon vet att jag bara tagit den i några dagar) då den inte verkar ha någon effekt alls på mig. Något skulle jag tydligen ha märkt även på några dagar. Sen ska jag äta Zeldoxen igen och börja med Litium från och med imorgon.... Vill ju att saker ska hända men samtidigt är det lite läskigt.
Om inte detta fungerar så ska vi prova nått annat. Någon annan typ av antidepp än de jag hittills provat och tror det var då vi även skulle sätta oss ner och än en gång gå igenom hela mitt liv, typ.

Har så liten tro på att något ska kunna bli bättre, vet inte vad bättre är. Men känns ändå som om det nästan är sämre nu, eller?

Haft värsta hetsen idag och känner mig besviken att jag inte lyckades stå emot, trodde jag skulle ha styrka nog till det. Hatar det.