Ångest i sömnen
Har svårt att komma ihåg just nu vad det var som var så fruktansvärt med den arbetsplatsen och är så rädd att jag gjorde ett misstag.
Ffa känns det som om sjukskrivningen ställt till det för mig.
Rädd att det ska ligga mig i fatet när jag väl ska börja söka jobb.
Rädd och orolig för att inte få något jobb, känner en sådan stress över att jag måste ta tag i att söka jobb. Kan inte bara gå hemma och inte göra något, blir så stressad av det.
Idag har kort sagt varit en grymt stressad dag.
Tog en atarax när jag vaknade i morse vid 8, ville bara låta några timmar gå och få vila lite efter den jobbiga natten så kom inte upp förrän vid halv elva. Har promenerat, skickat julkort, slått in alla julklappar och sitter nu med datorn och tvn på. Ska iväg på Zumba om en timme ungefär vilket nog kan vara bra en sådan här dag men vad ska jag göra sedan efter det?
Jag skulle vilja säga åt dig att inte stressa, men jag är ju likadan själv. Tror du inte att praktik av något slag skulle kunna vara en öppning för nytt jobb? Skulle du kunna tänka dig att plugga något? Det är ju förstås krävande, men kanske inte på samma sätt som ett nytt jobb. Det kan ju också vara en merit när du börjar leta. Jag tycker att saker ofta framstår som så mycket värre än de är under natten. Och även när man drömmer.
Hoppas du får en bra kväll trots allt. Så här nära jul finns det ju saker man kan sysselsätta sig med. Skriva julklappsrim, baka, koka knäck... Själv får jag lite panik när jag tänker på hur mycket som är ogjort. Fast jag har ju mig själv att skylla.
Kram på dig!
Jag förstår din oro och tankar kring jobb, sjukskrivning och stressen kring det. Det är inte helt lätt att veta vad som är bäst och när tiden är inne för jobb och i vilken mängd.
Jag var heltidssjukskriven i ett år, arbetstränade under ett år och trappade upp i jobb från 50-100% under ett år och nu har jag i några månader arbetat heltid. Det går bättre än vad jag vågat hoppats på, men helt lätt är det inte. Jag har ibland frågat mig om det var bra för mig att vara sjukskriven så länge som jag var. Att vara sjukskriven gör vissa saker svårare faktiskt. Man blir lätt isolerad, får svårt med rutiner och ångesten blir lätt större. När jag började jobba, blev det otroligt mycket bättre med rutinerna. Det blev naturligt att äta frukost och lunch tex och jag fick lite friska saker i mitt liv som arbetskamraterna. En tillhörighet.
MEN, jag hade aldrig kommit tillbaka till det "vanliga" livet om jag inte hade blivit sjukskriven från början. Om man går i behandling och verkligen jobbar på att bli bättre, så ÄR sjukskrivning att föredra för en period. Kanske inte så lång tid som för mig, men du måste ändå försöka att ge det tid. När man arbetar så är det svårt att komma iväg på samtal osv och också svårt att fokusera på att må bra när man måste fungera på jobbet.
Låt ditt tillfrisknande ta tid och börja med att jobba 50% och sedan trappa upp sakta!
Kram!
Jag igen..., fel, jag var heltidssjukskriven i tre år.. Bara en parantes..
Hej gumman, förstår också din oro kring sjukskrivningen och jobbet. Men det finns mycket mer stöd än vad man kan tro, exempelvis genom arbetsprövning som någon redan skrivit och som du kan prata med förskringskassan om.
Det finns också mycket hjälp att få via Arbetsförmedlingen, med arbetsprövningar och andra insatser som fördjupad service i arbetssökandet. Dessutom finns det statliga bidrag som betalas ut via AF om man varit arbetslös/sjukskriven en längre tid, vilket är en morot för många arbetsgivare.
Loppet är inte kört!! Det kommer lösa sig, det gör det alltid. Och ofta till det bättre.
Det finns en anledning till att du lämnade ditt förra jobb, att stanna kvar bara för tryggheten att ha ett jobb kan ju iofs vara en lösning för att minska ångest, men ser vi det på lång sikt så är jag övertygad om att du gjorde rätt. Kram FINA FINA du!!!<3
