tårar =(

Fan vad jobbigt det är med allt. Skulle bara vilja spola tillbaka livet till innan allt, innan allt blev så jobbigt.
Men hur långt tillbaka är det? Några månader, något år, några år eller väldigt många år? När var det senast bra? När hade jag inte bulimimonstret i mig? När hade jag inte ångest? När var jag glad och lycklig?

Tårarna rinner utmed mina kinder och jag vill bara ge upp, vill bara sluta med allt och få slippa leva. Är så trött på att vara så rädd hela tiden, så förvirrad och så osäker hela tiden, så frustrerad hela tiden.
Orkar inte ha det så här mer men kan inte se något sätt som det ska kunna bli bättre av.
Orkar inte hoppas, vågar inte hoppas, kan inte hoppas.

Kommentarer
Postat av: H (Bull & Jag)

Vad tråkigt att du mår så dåligt =(. Det är onekligen en rejäl härva att reda ut när man gungar så mycket i sitt mående som man tenderar att göra som bordis.



Jag hoppas att livet ser ljusare ut för dig snarast och att du får hjälp med att strukturera det kaotiska i tillvaron.



Kram

2012-01-09 @ 08:05:42
URL: http://bullochjag.blogspot.com
Postat av: Anni

Du får inte ge upp! Däremot får du vara ledsen och gråta, ibland kan det hjälpa.

Massa kramar!

2012-01-09 @ 09:18:12
URL: http://anniahven.blogg.se/
Postat av: Jenny

Åhh jag vill verkligen ge dig en så himla stor bamsekram just nu!! Och bara säga att allt kommer att bli braaa... Men jag vet själv hur svårt det kan vara att ta till sig det när man sitter där mitt i ångestmonstrets famn och gråter. fy fan vad jobbigt det är rent ut sagt...:(



Sen är det ju just det där att alltid när man haft en bra dag och faktiskt börjar få lite hopp, så hugger monstret en i ryggen och man tappar modet igen. Men lika ofta är det tvärtom, dvs det blir bättre efter en en svacka!!



Hur har du haft det idag? Har det känts något bättre?



Kram

2012-01-09 @ 16:12:05
URL: http://bortomljusochmorker.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0