frokenlejon

Varje kväll när jag går och lägger mig och varje morgon när jag försöker gå upp ur sängen tänker jag och bestämmer jag mig för att söka hjälp, att ringa och boka tid. Men så kommer jag till jobb och jag förtränger alla sådana tankar och tycker inte jag har nått att komma med bara jobbar på. Och så sitter jag där i bilen på väg hem igen utan att ha ringt. Visst sen är det svårt att ringa från jobb. Och så fortsätter det dag ut och dag in. Suck måste ta tag i det, nu på torsdag, snälla giv mig kraft att inte balla ut igen. Ffa om jag nu ska försöka att träffa nån igen, då går det inte att avsky sig själv och hela ens verklighet runt omkring.