frokenlejon

Vart tog glädjen och energin vägen? Är så trött, matt och orkeslös. Är det värmen som gör det? Vi har asmycket att göra på jobb och det är jättevarmt, men det flyter ändå på ganska bra. Skulle ju varit på gymmet idag var det tänkt men orkade bara inte, var helt slut i kroppen och i hjärnan. 
Kan det vara värmen, snälla säg att det är värmen, fast jag hör ju hur det ekar i huvudet: Du är lat, lat, lat...ursäkter, ursäkter, ursäkter....!!!
Har istället för att träna ätit en jävla massa glass som inte ens var god, hur lönt var det? Och nu sitter jag här uppe sent med illamående och ångest trots att jag är jättetrött och tänkte gå och lägga mig tidigt. Varför blir det så? Har ju inte ens gjort mina styrkeövningar ikväll som jag ändå kommit igång med innan i veckan, och i måndags som jag var ute och stavade på morgonen, det var ju så skönt, varför fortsätter jag då inte? Innan när jag vräkte i mig glass så fantiserade jag riktigt om hur resten av veckan skulle bli, alla god/äcklig mat jag skulle äta och hoppas det blir regn till helgen så att jag riktigt kan isolera mig. Vill fortsätta vara fet och äcklig.
En del av det har faktiskt ändå försvunnit nu och jag hoppas jag vaknar rel tidigt imorgon med energi och vilja för då ska jag ta med mig vovven på en stavrunda till sjön och ha frukost och badkläder med mig.
Fast en del av mig vill bara sova, sova, sova.

Märker dessutom att jag tycker det är lite otäckt att köra bil nu, en pirrande obehaglig rädsla känns i kroppen. Tänker inte så mkt på kisen eller olyckan men det sitter ändå någonstans i kroppen. Drömde jättemycket jobbigt natten efter, inte om katten men om besvikelse och misslyckanden. Ganska talande ändå vad jag känner inför mig själv.