Tisdagarna med Morris

Känns verkligen i kroppen och knoppen att jag kommit ifrån bloggskrivandet. Saknar det som f-n men längtar inte precis efter det, låter kanske konstigt och motsägelsefullt men det är så det känns.
Bubblar inombords och jag tar verkligen inte hand om mig själv just nu. Pendlar mellan att jag känner att jag ska försöka än en gång att söka hjälp och då ringa runt lite till olika läkare och se vad de kan erbjuda men så emellanåt/oftast så vill jag ingenting. Vill inte ta tag i något vill bara försvinna. Äter i stort sett konstant för att slippa känna något alls. Har en stoor motvilja inom mig till det mesta just nu. Stor klump i magen som vill ut i form av gråt men jag gör inget. Vad har jag att gråta för? Otacksam för det liv jag lever eller snarare inte lever.
Även rädd för att försöka hjälpa mig själv, livrädd för att det ska resultera i att jag går in i väggen igen. När allt, ALLT jag så duktigt trycker undan kommer till ytan. Livrädd för att få panikångest igen, att inte klara av att hålla fasaden. Samtidigt som jag skulle vilja rasa ännu längre ner och låta mörkret omfamna mig.
Tänker mycket på hur negativ jag är i mina tankar och även i mitt agerande och vet ju så väl att det bara är jag själv som kan ändra det. Har massa kunskap och böcker om positivt tänkande och hur man ska ändra tankemönster och beteende men vill inte/orkar inte. Och om jag inte vill eller har ork hur ska jag då kunna bli hjälpt, det finns ju ingen annan som kan göra jobbet för mig?

Har ni läst ovanstående bok, om inte så rekommenderar jag den starkt. Visste inte vad jag skulle ha för rubrik och tänkte bara skriva tisdag men så kom jag och tänka på den boken och att den var himla bra. Mkt eftertanke och bra dialoger.

Kommentarer
Postat av: Lillamy

Ja, visst är den boken bra! Mycket tänkvärda ord. Gott nytt år på dig förresten/ Lillamy!

2009-12-30 @ 18:27:08
URL: http://kommerblifri.blogspot.com
Postat av: Mina

Har du någon i din närhet som kan hjälpa dig att ta kontakt med sjukvården? Kanske någon som pushar på dig att ringa, och följer upp att du gör det? Som du tillsammans med kanske kan planera vart och när du ska ringa? Som sitter bredvid? Annars får du ta hjälp av oss läsare, jag är säker på att vi är många som vill att du ska ge dig själv en möjlighet att må bättre. För det är klart att du ska!



Vet själv hur svårt det är att ORKA ringa runt och få svar på det man behöver, det är svårt nog när man är frisk! Får du inte bra svar, ring igen, var en pain-in-the ass på dom :)



Själv hade jag min pappa som var drivande (och ringde och skällde ut chefen på vårdcentralen när jag inte fick rätt hjälp). Även fast jag är 27 och vuxen.



Det är kanske just nu när du känner att du inte har ork/lust att jobba med dig själv, som du behöver det som mest? Du kanske kan få hjälp så ATT du får lite ork/lust? Orken och lusten är ju inget som bara ploppar upp en dag, man behöver ju börja någonstans. Börja med något litet!



Kramar Mina

2009-12-30 @ 19:25:45
URL: http://www.mina-82.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0