min bästa vän
Längtar efter att få äta hela tid.
Tror att min osäkerhet i tillvaron just nu beror att jag inte känner mig trygg i min roll på jobb. Jag har ingen riktig egen plats där utan står utanför. Jag ingår inte i något schema och ingen vet riktigt(inte jag heller) vad jag får eller kan göra.
Hatar min äckliga feta kropp men vill bara äta mer.
Känner igen känslan av att maten är den enda man är helt "trygg" med, samtidigt som det kan kännas otryggt bara att tänka på den.
Mat kan verkligen vara hur komplicerat som helst. Njutning, skam, ångest och rus i en och samma förpackning.
Och det är just i de otrygga situationerna som man söker upp maten som mest, men jag tycker att du är modig som går till jobbet och sliter på, trots att du inte alltid mår så bra.
Kramar
Så lyckades jag dubbelkommentera, så lika bra jag trippelkommenterar ;).
Tack för ditt svar! Ja, det är svårt det där med vad man ska säga och inte. Samtidigt så blir det ju så att den andre inte får rätt bild, inte lär känna den riktiga personen, känns det som...Nån gång måste ju sanningen fram liksom. Usch, bävar för hur jag ska lösa de här sakerna i livet...
Kramar!
känner så väl igen mig. Säger precis som helle - du är stark som kämpar på med jobb och allt. Du är jätte stark som kämpar på som du gör.
<3
Kan du prata med någon om det tror du? Att du skulle vilja att ni går igenom dina arbetsuppgifter. Jobbet skall ju vara ett sätt för dig att komma tillbaka till ett friskt liv, så det är viktigt att det inte stressar dig.
kram
