frokenlejon

Äcklas av mig själv.
Ger mig konstant rätt till att trycka ner mer och mer i min hals och min mage.
Ger mig själv ursäkter för att inte inse hur mkt det egentligen är.
Blundar och äter lite till.
Förnekar.
Hetsäter inte, kräker inte men äter äter äter så jäkla mkt och går upp i vikt. Vill inte men orkar inte stå emot.

Tänk de som kan ha kyl, frys och skafferi fulla med mat och bara ta det de behöver och är sugna på för stunden. Tänk att inte bara kunna ha några enstaka matvaror hemma så att man faktiskt kan ta en macka med pålägg på när man e sugen på det eller ha matvaror hemma för att spontant slänga ihop en lunch eller middag. Tänk att kunna ha fikabröd i frysen så att man kan bjuda hem folk utan att behöva köra och handla och oftast undvika det för risken att det kan bli något över efteråt. 

Snacka om att leva ett hämmat liv.