borde jag be mamma om ursäkt?
borde jag be min mamma om ursäkt?
Blev påmind igår från min bästis att det kanske ändå är bättre att hon hör av sig oavsett hur hon gör det eller hur hon beter sig och säger än att hon inte hör av sig alls.
Vet bara att om jag ringer och ber om ursäkt så kommer hon bara babbla på om hur jag måste förstå henne och hur jag får henne att må och oroa sig. Ingenting om varför hon får mig att säga det jag gjorde och hur hon får mig att må, jag kommer aldrig aldrig få en ursäkt från henne för hon är offret, alltid.
Eller kanske att jag inte ger henne tillräckligt med cred för hur hon kan vara och att jag redan innan bestämt mig för hur hon kommer att vara och vad hon kommer att säga och då blir det ofta så.
För så har det alltid varit, alltid.
?
Tack snälla för kommentarerna. Jag försöker andas och vara i nuet men det är inte lätt.
Stor styrkekram till dig!
Knepig sits det här och det är svårt att ge nåt konkret råd.
Dock; spontant tänker jag att du inte behöver be om ursäkt i detta läget. Det har vi jobbat mycket på i DBT, att inte nedvärdera oss själva för mycket utan kunna se även i de fall som ANDRA orsakat saker och ting.
Det är inte bara ens fel när två träter.. Dock kan det vara onödigt att skuldbelägga någon i onödan. Kan vara bättre då att isf konstatera att "så här är det just nu mellan oss" "så här får hon mig att känna".
OM du pratar med henne och hon frågar ut dig använd "jag-perspektivet" och inte "måste DU alltid" eller "DU är alltid så frågvis" etc. Utan "JAG känner att jag blir väldigt obekväm av de här frågorna, jag vill gärna kunna prata mer öppet med dig, men just nu klarar/kan jag tyvärr inte det och det beror inte på dig utan på mig och mina känslor".
Typ så. Jag tycker att det är något av det bästa inom konflikthantering som jag lärt mig iaf.
Jag hoppas du har en fin dag vännen! KRAMAR!!
