frokenlejon

Känner mig så villrådig och orkar inte ta ställning till nått. Går bara dit de pekar och försöker överleva en dag i taget. Tror inte på nått men gör ändå som de säger inte för min skull utan för deras. Känns som om jag borde be hela världen om ursäkt för att jag är den jag är samtidigt som jag vill be alla dra åt hvete så att alla hatar mig och låter mig vara ifred, lämnar mig.