Lugn
Ska ta mig ut på mörkerpromenad med vovven.
Behövs för att skingra tankarna lite. Är så rädd för att bli övergiven av min psykolog, att hon ska tycka att jag är ett hopplöst fall som hon inte kan hjälpa.
Hallu<3 Är hundra på att hon inte kommer att överge dig, frågan är dock hur du känner? Behöver du en mer specialiserad psykolog?
Vad gäller DBT; Do it! Minns du mina inlägg där jag förklarade om hur terapin är uppbyggd? Jag har blivit så otroligt mycket lugnare, känner mig själv och får inte lika lätt ångest till tusen, tack vare DBTn.
Och även om det inte är direkt kopplat till ätstörningar så går metoden utmärkt att applicera på våra problem det lovar jag dig.
Många vill gå, men får inte, och köerna kan vara långa. I mina ögon har du inget att förlora på att gå i DBT. Det är dessutom ett bra sätt att sysselsätta sig för man jobbar rätt intensivt med hemläxor osv.
Och du.. att överäta utan att spy gör jag också ibland. Sällan är man så lugn som efter det.
Ha en fin tisdag! Jag ska hämta ut två nya vinterdäck idag, hade kört slut på mina förra så killen på macken som skulle hjälpa mig att "pumpa" dem tidigare i höst blev alldeles förskräckt! haha..:)
Kram fina du
Åh vad jag känner igen mig. Men jag tror inte alls att din psykolog tänker så. Snarare verkar hon ju jobba på att hitta sätt att hjälpa dig.
Har du fått någon behandling för din ätstörning tidigare? Jag tycker att det som skiljer framför allt är det praktiska, det har har med hur och när man skall äta att göra. Terapeutiskt är det som annan terapi. Det handlar mycket om att möta sin känslor, i stället för att döva dem med äs.
Ha en bra dag nu!
Kram
