frokenlejon

Dagarna känns alltför långa samtidigt som det går alldeles för fort tills helgen är slut. Redan på lördagskvällen börjar ångesten krypa inför måndagen, känner aldrig att jag fått vila tillräckligt.
Har svårt att vara uppe på kvällarna för tillfället och går ofta och lägger mig vid åtta. Är trött men framförallt orkar jag inte vara uppe och oroa mig för allt jag kan fortsätta äta. Går och lägger mig för att få ett slut på ätandet.
Så även idag...
Är det så att jag vill vara sjuk? Ja nu syftar jag inte på äs utan på den jvla magkatarren. Idag är första dan jag mått aningens bättre och lite mindre illamående. Vad gör jag då? Jo efter att ha varit och sjungit hela dan så åker jag och handlar all skit jag kan tänka mig och har ätit och druckit konstant sedan dess. Har såååå ont i magen nu, magsäcken hade ju lyckats krympa något efter veckans försiktiga ätande men nu är den mer än sprängfylld igen.
Varför gör jag såhär när jag vet att det får mig att bli så sjuk (och fortfarande pratar jag inte om äs, det är ett kapitel för sig givetvis i allt det här) och må så illa? Kan inte vara hemma från jobb mer, boss har börjat ifrågasätta och undra.

Har ju haft funderingar på om jag verkligen ska gå i terapi just nu eller inte, det har jag inte idag kan jag säga. Vill veta mer om hur man ställer en ev diagnos och så som jag mår nu gör att jag kommer ihåg ångesten och resten.

Tack igen till er som skriver till mig, läser varje stavelse och suger åt mig av era erfarenheter, klokheter och snälla ord. Kram