frokenlejon

Har haft en bra dag, rent ut sagt en riktigt bra dag.
Läkarmötet imorse kändes bra och har fått lite mer klarhet i en massa. Visade sig även vara en del kommunikationsstrul mellan läkaren och sjuksköterskan som gjort att jag inte fått rätt anvisningar ang litium. Men nu vet jag hur jag ska göra iaf, orkar inte ens vara irriterad på sjuksyrran.

Har sedan åkt bil i 2 timmar med ma, pa och syster till Göteborg. Brukar vara jättejobbigt att sitta i bil så länge med dem. Men gick så bra, slumrade tom till en liten stund.
Sen var vi hos farfar hela em och kvällen vilket inte heller stressade mig trots mkt mat och fika.
Och sen 2 timmars färd hem igen.
Utan stress eller ångest.

Så en riktigt bra dag idag :)


Måste bara tillägga det S skrev till mig. Tack så jättemycket för de så träffsäkra orden. Precis så känns det:

Varför fira glädje över ett nytt år, när tankarna bara skriker att de inte vill, inte vill ha det så här ännu ett år, att jag inte vill leva 2012. Det är förbjudet att säga så, men det är så det känns!
Varför kan ingen ge en garantier på att 2012 kommer bli året då allt börjar lätta, då jag träffar mannen i mitt liv, blir gravid, får leva harmoniskt och utan ångest, får leva i fred med min kropp och psyke, få känna att det är meningen att jag ska finnas. Men vi kan inget annat göra än att fortsätta andas, ta en dag i taget, gråta våra tårar istället för att skada, våga känna istället för att fly!
År 2012 kan fortfrande bli det året, men bara om vi finns kvar och väntar!