Övertalad
Vill bara säga att jag vill skita i allt, skita i alla mediciner, men bli övertalad till att inte göra det.
Övertalad på ett sätt så jag förstår och inte vill ge upp.
Skulle så gärna vilja känna mig nöjd över denna dagen, nöjd över att jag inte föll dit så hårt. Men jag känner mig aldrig nöjd, aldrig belåten eller styrkt av något jag gjort eller presterat. Bara tomhet, likgiltlighet och missnöje.
Snart har ännu ett år gått med terapier och mediciner och ingenting har förändrats. Eller har det? Äs har gått in i en liten vilofas de senaste veckorna men äh jag vet inte. Jag vet inte som vanligt. Känner så väl igen det från så många gånger förut. Alltså måste det ha med mig att göra. Jag vill uppenbarligen, kan uppenbarligen inte må bra. Vad skulle det annars kunna vara?
