Inte äs?
Fick till ett möte med min psykolog idag på em vilket kändes skönt. Kände mig lite lugnad inför helgen. Tycker så bra om henne.
Fick ju aldrig sagt om vad min läkare sa igår, han hävdar bestämt att jag inte har någon äs utan att det bara är ett symtom på det bipolära. Kände mig faktiskt lite kränkt av det.... skulle jag inte ha äs? Bipolär eller inte men äs har jag levt med i snart halva mitt liv oavsett om det är ett symtom eller inte. Det gör inte äs mindre verklig vilket min psykolog höll med om. Hon sa dessutom att jag absolut inte skulle räkna med något mirakel med äs även när medicinerna ev börjar funka. Precis som jag trodde och kände men det är klart att ett litet hopp tändes av läkarens ord.
Tog aldrig med min lååånga inköpslista och hade inget särskilt sug e hets vilket av någon anledning stressade mig mer än det lugnade mig. Om jag inte fick hetsa skulle ju all ångest härja fritt i kroppen och ville ju inte äta atarax hela helgen. Gick ganska bra att handla mat och utmanade ödet och köpte lite smågodis, eller jag lite och lite typ 700 gram el nått. Åt så fort jag kom utanför affären men gick bort till Feskeexpressen och köpte fisksoppa som jag tänkte äta ikväll. Men när jag körde hemåt med munnen full av godis kom jag på den "briljanta" idén om att jag nog skulle köra inom mc donalds... Min stackars magsäck som bara fått små portioner i flera veckor fick ta emot ett helt mål Mc feast o co och så en massa smågodis på det. Efter ca en timme mådde jag sååå jäkla dåligt hade så ont i magen och till slut gick det inte längre utan gick på toan och kräktes upp det som jag kände behövdes. Tror jag stoppade i tid så bara det mesta av godiset kom upp. Mår fortfarande illa men har faktiskt inte mått dåligt rent psykiskt över det jag ätit varken nu eller innan när jag åt det. Och skålen med resten av godiset står orörd på bordet :)
Tar nog en tur till Ikea imorn för att distrahera mig lite från hemmet och maten.
Ha en skön fredag go vänner.
