frokenlejon

Har så sett fram emot denna helg med kören och så slutar allt med total prestationsångest och en fullständig känsla av misslyckande och värdelöshet. Fan känner mig som ett ruttet lingon utan någon som helst plats någonstans varken i kören, på jobb eller i verkligheten. Jag kan verkligen ingenting. Blir superstressad och nojjig över minsta kommentar eller diskussion. Klarar inte av att säga nått om risken finns att någon säger något tillbaka för det klarar jag inte, kan inte följa upp mina egna tankar. Har inga fasta ståndpunkter för finns inget intellektuellt bakom, kan inte stå upp för mig själv eller mina åsikter för det är bara tomt så skrämmande tomt inombords. Och allt detta har jag löst ikväll genom att äckeläta en massa skit så att huvudet värker och magen spränger.
rörigt inlägg, rörigt liv
Vill bara fly, vill bara skrika, vill bara bort.
lägger snart ner det här, är så äcklad av mig själv, hela mig, både kroppsligt och själsligt och intellektuellt