Mysterium
När jag först började med fluoxetin fick jag reda på att det brukade fungera bra på bulemiker både pga att det inte gjorde att man gick upp i vikt och att det skulle minska suget efter hets. Kände aldrig av någotdera men slutade iof e ca 6 v.
Nu sa min "nya" psyk att den jag ska äta nu är liknande fluoxetin, inom samma grupp, och att den var bra pga av att den inte ökade hungern som vissa andra tydligen kan göra och just det skulle göra att den var bra om man har bulimi. Men det är ju inte hungern som gör att jag överäter, hetsar eller till slut kräks. Visst att jag kan bli rädd av hunger för att jag är rädd för att jag inte ska kunna sluta äta. Men för mig iag är inte hungern det jag fruktar mest, hungern kan jag sakna ofta just för att jag alltid är mätt, övermätt eller ffa illamående. Sen är de ju klart det underlättar ju om man inte känner extrem hunger.
Tycker det är riktigt jobbigt just nu, trots att jag haft en toppendag så känns det nu ikväll som att alla positiva känslor och skratt inte var verkliga. Ångesten kryper och känner mig trots allt inte sedd i gårdagens möte med psyk. Varför ska allt gå så fort för? Jag vill kunna sitta ner i lugn och ro och känna att jag får sagt det som finns innerst inne, lufta alla mina konstiga och knepiga tankar och låta orden ta tid. För för mig tar det tid. Känner mig verkligen som en patient som skall botas så snabbt och enkelt som möjligt och inte som en person som skall hjälpas att hitta sig själv, en verklig människa som behöver hjälp och som blir sedd som den ynkliga lilla person hon är trots att hon hävdar att det viktigaste är att hålla fasaden.
Ett annat mysterium är när jag såg "a Beautiful mind" nu ikväll så får jag återigen känslan av avund när det uppdagas att han har schizofreni och blir inlagd??????? Förstår det inte, förutom att jag söker varje möjlighet till flykt som en öppning.
Kan inte komma ifrån att jag inte riktigt gillar att jag äter antidepp, läskig medicin som jag inte riktigt förstår.
Jag vet inte om vi kanske har pratat om det tidigare, men har du provat kombinationen fluoxetin och mirtazapin? Det hjälpte mig otroligt mycket med både bulimin och depressionen, och det är faktiskt det enda som har hjälpt. Enbart fluoxetin hade ingen verkan på mig.
Nackdelen är att mirtazapin KAN ha viktuppgång som biverkning, men jag kände aldrig av det trots att jag annars har väldigt lätt att gå upp i vikt. Min mor däremot, som också ätit den (fast inte mot bulimi) gick upp en del kilon. Jag tror dock att om medicinen gör så att man slutar hetsäta, så kan det och viktuppgången ta ut varandra, så att man inte märker av viktupgången.
Hur som helst så kanske du borde prova, även om du inte vill äta medicin egentligen... Mig hjälpte det som sagt otroligt mycket, och även jag är egentligen emot medicinering...
Jag började med antidepp i höstas. Det du måste veta är att du kan ha två till fyra jobbiga veckor framför dig. För det finns en hel del biverkningar när man börjar. Jag fick dels sömnproblem, jag kände mig mer deppad osv. Så KOM IHÅG DET och kämpa på. Efter dom första veckorna så mår jag nu sååå bra! Jag har aldirg mått såhär bra förut. Jag är fortfarande samma person som förut men med ett lite annorlunda, bättre tänkanade. Jag är inte alls lika analyserande som förut.
Antidepp ska vara serotinhöjande, googel på internt så kanske du får ökad förståelse :)
Själv äter jag Johanes och 5htp, receptfritt piller som ska ha samma verkan. Jag hade verkligen velat få riktigt antidep utskrivna, men jag har ännu inte fått diagnosen bulimi, så gissar a´tt det kan vara svårt?
