frokenlejon

Denna apati är nästan det värsta av allt. Den får mig att inte bry mig, inte vilja något alls. Vill inget gör inget är ingen lever inte. Kan inte fixa detta själv måste söka hjälp men bryr mig inte.
När jag kräks lever jag åtminstonde, då känner jag saker och även om jag tar tag i det på ett destruktivt sätt så för jag iaf något, känner något annat än ångest.
Likgiltig stirrandes framför mig.
Måste ta tag i det här och försöka hitta hjälp, vill jag ha hjälp? Vill ju eg inte något alls.