bilresan

Fan vad det är jobbigt när ångesten väller över en. Särskilt när man sitter i en bil med föräldrar och syster och inte vill/kan visa nått. Både på resan upp till götet och på resan ner fick jag känningar av en begynnande ångestattack. Andades, provade att sjunga lite, andades igen och försökte styra tankarna åt något annat håll. Visst fick aldrig panik på riktigt men jag kände hur det bubblade under ytan och det var så otäckt. Hade en massa tankar om hur jag skulle kunna avsluta eländet och tillslut var det återigen dom tankarna som gjorde att pulsen gick ner något och jag kunde andas någorlunda lugnt.¨
Har tryckt i mig en halv förpackning med pepparkakor och en halv burk med russin för att klara av kvällen. Antar att det ändå är bättre än alternativet.
Var iaf trevligt att träffa farfar, han såg pigg ut för att vara 87 med nybruten lårbenshals. Krut i gubben om än lite tankspridd.
Tänker inte sätta någon klocka på larm till imorn och hoppas på sovmorgon.
natti

Kommentarer
Postat av: Anni

Är det något med bilåkning?! Jag kan få sådan fruktansvärd ångest när jag kör/åker bil. Ibland när jag ska hämta barnen vill jag bara köra bilen av vägen.

Men vad bra att du ändå kom iväg och fick träffa din farfar. OCh lite pepparkakor och russin är inget att oroa sig för.

Hoppas att du fick en riktig sovmorgon idag!

Kram

2010-12-29 @ 11:07:10
URL: http://anniahven.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0