frokenlejon

Att en sån ytlig sak som en för kort lugg kan få mig att bara vilja ge upp allt. Vill inte träffa K imorn, vill bara äta, vill inte gå ut med tjejjerna på lördag, vill bara äta. Jag känner mig så fånig i min för kort klippta lugg, är så besviken på min frissör, tycker att hon borde veta bättre. Känner mig inte fin. Och det vill jag ju känna mig när jag ska träffa K imorn och när jag för en gång skull ska ut och festa lite på lördag. Spelar ingen roll vilka kläder jag kommer i, en putande mage kan jag dölja men inte en för kort lugg, tror inte ens den är tillräckligt lång till att sätta upp den med klämmor.

Fast jag vill ju kramas med K imorn och jag vill ju ut och äta och dricka gott med mina vänner på lördag.

Är så trött och vill bara sova men är så ledsen och orolig över det här och jag vet inte vad jag ska göra. Ska jag prata med frissan, hon kan ju inte göra något nu ändå? Ska tvätta håret imorn så får vi se om det blir bättre men hur skulle det kunna bli det. Tyckte jag var tydlig och att vi var överens om att vi skulle ha en lång lugg som även kunde vikas åt sidan och att håret skulle vara långt i nacken. Hela håret känns för kort, vet ju att det växer ut snar, mitt hår växer fort, men jag vill ju vara fin nu, nu till denna helgen inte till nästa eller nästa. NU!