Ang gårdagens inlägg

Tack för er omtanke om lilla mig.
Jag har faktiskt berättat om mina tankar till viss del för min bästa vän T och hon tycker givetvis det är jättejobbigt när jag pratar så här. Men hon är inte den som tar tag i mig och ruskar om mig och kramar om mig tills jag ger upp, kanske just därför jag vågat berätta för henne.
Har dock tfntid till min läkare på måndag så ska försöka prata lite med honom men jag tänker inte gå med på att bara börja med antidepp, vet inte vad jag kan tänka mig för hjälp för jag vet ärligt talat inte om jag orkar ge mig in i en ny sväng med terapi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0