Tårar

Det jag och min terapeut jobbade allra mest med under de åren jag gick hos henne var att jag ska få fram känslor och verkligen känna känslor. Jobbigt och ofta omöjligt och alltid frustrerande. Det jag alltid haft svårast för är att gråta, jag gråter väldigt sällan trots att jag vet hur skönt och förlösande det kan vara. Det bara låser sig för mig. Ett tips min terapeut gav mig var att ta varje tillfälle i akt att få känna känslor tex när man ser något upprörande, roligt eller sorgligt på tv, hör på radion eller läser. Det är typiskt en sådan sak som kändes jättelöjlig och ej möjlig. Men det fungerar faktiskt. Steg för steg kan jag känna att det händer saker och det fortfarande trots att jag slutade gå hos henne för flera månader sedan. Har precis sett en gripande film och lät verkligen tårarna bara falla, så skönt. Tårarna rinner inte bara för det som jag ser på tv utan även för Anders, min chef, min ensamhet, min glädje över mina djur etc. Om jag låter det pysa ut lite då och då så blir det inte en sån stor grej. Kanske att jag nästa gång kan gråta när jag är ledsen bara för min egen skull och inte med hjälp av tv´n.


Kommentarer
Postat av: Bullen

Känner igen det där. Tidigare hanterade jag alla känslor med att hetsäta, och jag minns så väl första gången jag valde att faktiskt gråta istället. Mitt ex berättade via telefon att han var osäker på vårt förhållande, och jag såg hela min värld rasa samman framför mina ögon. Min första tanke var att springa till affären och sedan hetsäta tills jag glömde bort allt jag kände, men istället så lade jag mig på rygg på sängen, kramade en kudde som bar hans doft, och grät så att snor och tårar sprutade. Det var en helt ny upplevelse för mig, och så fantastiskt skönt efteråt! Nu gråter jag för jämnan, har blivit en väldigt blödig person sedan dess :)

2009-08-29 @ 23:34:11
URL: http://www.bullenstankar.blogspot.com
Postat av: Lillamy

Känner igen mig så väl.....det är ju faktiskt inte farligt att gråta....Hoppas du får en bra dag:D

2009-08-30 @ 09:32:11
URL: http://kommerblifri.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0